I dag har jag läst debatten i Aftonbladet, skriven av Karin Lind, 25 år.
Hon inleder så här:
"Jag ligger i min säng när jag skriver det här. Jag ligger och gråter, för jag är helt slut. Jag har jobbat inom vården i sju år och jag älskar mitt jobb. Men jag lider av värk i ryggen, axlarna, armarna och händerna. Jag är snudd på utbränd.
Så fort jag kommer hem efter ett arbetspass slänger jag mig i sängen och somnar. Jag är 25 år gammal!
Inte för att det är speciellt synd om mig, jag vet att det finns många som jag där ute som lever “det tuffa livet på hemmet”.
Hela tiden ska pengar sparas. Cheferna blir tvungna att dra in på personal. Samtidigt läggs allt fler uppgifter på vårdbiträden och undersköterskor. Pressen på aktivering är enorm, både från de boende och från de anhöriga. "
Det blir ett systemfel när skattemedel går till att sänka skatten för höginkomsttagare samtidigt som Karin och hennes kollegor runt om i landet går på knäna för att ge god omsorg till äldre. Vi ska inte inbilla oss att Karin är speciellt trött och utkörd. Det finns gott om "Karin" i Vimmerby, Hultsfred och alla andra kommuner. När omsorgsförvaltningen får uppdraget att skära ned kostnaderna med sex miljoner så kan ni vara säkra på att det kommer att märkas.
Mera hos Martin Moberg på en blogg nära dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar