En lasagne värd namnet

Lasagne kan vara så mycket. Det har runnit massor med bechamelsås under broarna sedan klassikern med köttfärs och vit sås kom vill jag lova.

Häromsistens så var det några rader från en intervju med Lotta Lundgren som fick igång min inspiration.
I en artikel i DN säger Lotta så här:
"Lasagne på älgfärs, svamp, rostade hasselnötter och béchamel utblandad med puré på jordärtskocka. Så jävla god. Hela livet var en resa fram till den. Det var mediekollegerna Jan Helin, Henrik Schyffert, Per Sinding-Larsen och Jens Sjögren. Alla skrek. Och GW sa: Nu skriver du klart den där jävla kokboken om jag så ska sätta mitt eget namn på den."

Det var alltså inget recept utan en förflugen mening om ett recept under utarbetande....nåväl. Det är inget stort probelm.

Nu hade jag inte tillgång till älgfärs men i frysen fanns det rådjursfärs som åkte fram. En påse frusna gula trumpetsvampar och så en tur ut och krafsa fram jordärtskockor. Sedan var det dags att göra goa grejer.

Maken och jag gick loss i köket. Svamp och lök brynte vi tillsammans med rådjursfärs, salt och peppar. En stor svätt grädde och dijonsenap fick göra färsröran krämig. Lite viltfond. En gnutta socker. Svartpeppar. Ena såsen var klar.

Jag rostade nötterna och gnuggade av skalen i en handduk. Nu var frågan i vilket lager som de skulle vara. Bechamelsåsen eller färsröran? Här valde vi att faktiskt chansa på bechamelsåsen...

Alltså smält smör (inget margarintjafs) ha i mjöl, rör om och tillsätt mjölk. Se till att det tjocknar under vispning. Smaka av med salt, vitpeppar och en gnutta socker. I med massor av riven ost. Jag hade en ganska stor bit calvadosost från Ölandsost och det var naturligtvis gudomligt.... Men annan ost med smak på går bra. Köp ALDRIG svindyr och dålig färdigriven ost. Den är dyr och den smakar ju aldrig något!

I bechamelen ska ni sedan röra i ett halvkilo (till en normalstor familjelasagen) kokta jordärtskockor som ni mixat. Och tillsätt de hackade och rostade hasselnötterna. Sedan är det bara att köra på som en vanlig lasagne, först färsröra, plattor, bechamel, plattor, färsröra, plattor och så ett sista lager med bechamel. Jag använde färska plattor och då tar det bara en halvtimme i ugnen.

Sedan är det himmelriket...ja, Lotta. Tack. Skriv du färdigt den där kokboken, det tycker jag absolut! Men jag kunde inte vänta och det är jag hur eller hur glad för. Ska bli spännade att se hur Lotta Lundgrens recept stämmer med mitt!

Idag var det omöjligt att låta bli att blogga

Jag vet.
Det var ett tag sedan.
Men idag gick det inte längre.
Jag bara måste blogga.

Centern är i dagens väldigt trovärdiga mätning (2259 tillfrågade) mindre än KD och en rejäl bit under spärren till riksdagen. Den siffran är inte munter att få sig till livs lagom till samlingen i Malmö idag.

Men Annie Lööf hon håller modet uppe...
"Tittar man historiskt är vi inte så duktiga under träning, vi ligger på låga siffror under mellanvalsperioder. Men vi är riktigt duktiga på att spurta. Min uppmaning till centerpartisterna på kommundagarna är: ”Håll i och håll ut”, säger Lööf i P1 Morgon."

Håll i och håll ut?

Tjoho.

Som om inte de katastrofala opinionssiffrorna vore nog så har även medlemmarna börjat inse att centerpolitik inte är rätt. Var tionde medlem har lämnat partiet.

Men det finns en ljuspunkt för centern - de har en fet partikassa. Men som jag brukar säga - riktig kärlek kan inte köpas för pengar...

Jag ser med spänning fram emot att se hur valet kommer gå i Vimmerby, ett traditionellt centerfäste där väljarna 2010 tillsatte moderaterna i ledningen i stället. Ska opinionen i riket spilla över lokalt?

Nåväl. Det är väl ändå så att Göran Hägglund kan få ta fredagsmys idag med ett leende på sina läppar. För honom bör det vara en riktig höjdare att för en gång skull slippa vara sämst i alliansklassen.

Fredrik Reinfeldt däremot, han har nog gnisslat tänder sedan han fick fram en tidning i morse. För honom hjälper det inte längre med något. Inte ens Anders Borg kan muntra upp honom. Så länge stödbenen inte sitter i riksdagen finns inte ens drömmen om en moderatledd regering kvar.

Mera hos Martin Moberg, Röda Berget och Peter Högberg som bloggar på ny sida numera!

Skattar bäst som skattar för en bil

Anders Svensson, fotbollsspelaren ni vet, han vill inte ta emot bilen han fick på nån gala häromsistens. Först låter jag mig luras och tror att kille vägrar för att Therese Sjögran (som spelat många fler landskamper än Svensson) inte uppmärksammades.

Det var naturligt vis dumt av mig. Svensson vill helt enkelt inte pröjsa skatt på gåvan. Och så klämmer han till med detta citatet i slutet av SR:s intervju:

(Men han anser också att dam- och herrfotboll inte ska jämföras.)

– Jag vill verkligen betona att i en perfekt värld hade det varit samma intresse och samma löner. Men damlandslaget är en ren förlust medan herrlandslaget drar in massa pengar som gör att dam- och ungdomslandslagen kan åka på sina resor.

 

Om nu damlaget är en "ren förlust" så kan ju damerna trösta sig med att det i övrigt är herrarna som står för förlusterna...

 

Damer:

 

● Guld	1 (1984)
● Silver	3 (1987, 1995, 2001)
● Brons	2 (1989)(2013)

Detta gäller bara Europamästerskap då.... Herrarna, vad kan de skryta med i sammanhanget? Ett brons 1994?

Ödmjukhet någon?

Tips inför julsemestern!

Det finns en del böcker som lämnar läsaren med ett leende på läpparna. Samtidigt som det är varmt och mjukt i bröstet. Ni vet så där som bara en god historia kan få en att känna!

Just så känns det när man läser boken "Läsarna i Broken Wheel rekommenderar" av Katarina Bivald. Boken är Bivalds första och jag hoppas verkligen hon sitter hemma på sin kammare och knackar ned flera. Det är säkert så att många människor behöver få sig en dos glädje och hopp.

Boken handlar om människor och livet de lever. Om hur man kan finna varandra med en gemensam nämnare och om hur viktigt det faktiskt är att hamna på rätt plats i livet. Jag tänker inte avslöja mera om innehållet. Läs den bara!

Mera charmerande läsning tror jag att man får leta efter och epitetet "feelgoodroman" fick verkligen både blad, pärmar och bokstäver.

Finns det något annat vi kan göra för Kulturrådet?

Kära Kulturrådet!
När ni nu förlägger det så viktiga tillkännagivandet av pristagarens namn (ALMA-priset) till Stockholm så får väl vi i Vimmerby ta oss en funderare på om det inte är något annat vi kan göra för att underlätta för er i Kulturrådet.

Astrid Lindgrens barndomshem ligger ju kvar helt orört i Vimmerby. Ett stenkast från där ni tidigare tillkännagav priset. Just det, på Astrid Lindgrens Näs, ett kommunalt bolag som vi i Vimmerby driver för att vårda det kulturarv som vi bedömer att Astrid verkligen givit oss. Inte bara oss förresten utan en hel värld av lässugna vuxna och barn. Just nu håller vi på och utvecklar hela Näs för i runda slängar tio miljoner. Nåväl, det är kanske lite off topic för Kulturrådet men ändå. Jag ville nämna det.

Det är ju i alla fall 30 mil ifrån Stockholm och hit. Vi skulle ju kunna ta och forsla upp hela barndomshemmet till er? Funkar det?
Jag tänker att det kanske finns någon gräsplätt där utanför Kungliga biblioteket där vi kunde ställa den lilla röda stugan. Ja, för då har ni ju det också! Som ett pittoreskt inslag liksom.
Om det inte finns någon plats vid KB så kan ju alltid Skansen vara ett alternativ.

Nu vet jag!
Ni kan ta sockerdricksträdet också! Jag vet, det är lite stort och det har förvisso några år på nacken men sommartid så är det grönt och grannt. Ni får ta och gräva en rackarns stor grop för att få ned rötterna men annars ska det nog gå bra. Finns det plats utanför KB också? Inte det...ah, men då vet jag! Junibacken! Där ute vid vattnet så finns det nog plats för sockerdricksträdet.

Då kan ni till och med köra runt och ha en riktig dag i Astrids fotspår utan att förlora särskilt mycket tid alls! KB-Skansen-Junibacken - tjong på ett par timmar och så lunch på det. Utan att ens skita ned skorna.

När jag tänker efter så vore det kanske lika bra att vi flyttar upp hela Vimmerby!
Ja, men vilken idé!
Hela kommunen!
För oss vore det ju fantastiskt, då skulle vi få tunnelbanan på knuten och ni går heller inte lottlösa det ska jag lova! Vi har lediga lägenheter minsann! Det sägs ska vara en bristvara i huvudstaden. Se där! En så kallad win-win situation.
Ni vet väl att både Gibberyd och Bullerbyn ligger i kommunen? När det gäller Mariannelund så får vi ta en kontakt med Eksjö ifall de kan tänka sig att släppa orten lös. Men jag gissar att det finns vissa möjligheter där, absolut.

För all del, bara säg till om det är något annat vi kan göra för er, kära Kulturrådet.

Mera om ALMA och Kulturrådet kan ni läsa här.

Kulturrådet har totalt missförstått sitt uppdrag kring Astrid Lindgren!

Kära ledamöter av Kulturrådet. Ni har i nuläget makten att förvalta ALMA, världens finaste barn- och ungdomslitteraturpris, instiftat till minne av Astrid Lindgren. I alla år har tillkännagivandet av pristagaren hållits i Vimmerby, bara ett stenkast från Astrids välbevarade barndomshem. Prisutdelningen har sedan hållits i Stockholm. Här i staden har det funnits gott om ambition som strävar efter att själva tillkännagivandet bara var en början. Här ville vi mera, här ville vi gärna se utveckling, ja, varför inte flytta hela utdelningen också till rötterna?
Döm om allas förvåning när nu Kulturrådet snuvar Vimmerby på rubbet. Vad för stelbent administration är det som kan komma fram till detta? Hur i all sin dar kan ni någonsin tro att beslutet på något sätt skulle vara i Astrids anda? Vem är detta bekvämt för?

När ni  företrädare för Kulturrådet skriver i SvD att ert uppdrag inte är att marknadsföra Vimmerby så har ni allesammans fått hela saken om bakfoten.

Vi i Vimmerby förväntar oss inte att ni ska marknadsföra Vimmerby. Däremot kan vi tycka att det är lite sniket, ja rent av fisigt som en del säger, att ni tänker dra nytta av Vimmerby för att marknadsföra huvudstaden och samlingarna i källaren av Kungliga Biblioteket. Börjar det månne blåsa snålt kring kulturanslagen?

Jag brukar vara oerhört försiktig med att svänga mig med vad jag tror att Astrid skulle ha sagt om både det ena och det andra. Men i detta fallet så är jag helt övertygad om att hon skulle ha dragit lans för sin stad. Hon stod på de svagares sida mot orättvisor och dumheter. Att sätta näsan i vädret och utan diskussion flytta tillkännagivandet från Vimmerby till Stockholm får anses höra till den kategorin.

Kulturrådet har genom sitt beslut visat sig fullkomligt diskvalificerade att handha hela ALMA-priset.
Hela inställningen, tonen i svaren och hanteringen av kontakter är så fullkomligt främmande för allt det som jag ser Astrid Lindgren stå för.
Kulturrådet beter sig som en viss översittare och tyrann från Törnrosdalen. Och tillåt mig påminna om hur det gick i slutänden där...

ALMA-priset är inte ett pris som alla andra och det är verkligen inte ett pris som är fullkomligt rotlöst.

Att det överhuvudtaget blev ett pris beror på att Astrid Lindgren föddes i Vimmerby, levde sina lyckliga barnaår här, hörde alla härliga berättelser och mötte alla underbara karaktärer här. Om det kan vi fortfarande berätta. Vi kan smyga på samma stigar och känna med handen i sockerdricksträdet. Vi kan blunda och tänka "här står jag på samma plats som Astrid gjorde för nästan 100 år sedan".

När Kulturrådet lämnar Vimmerby och Astrid Lindgrens rötter så har ledamöterna också helt missförstått både henne och sitt uppdrag.

Om Astrids mod och civilkurage kan ni läsa här. De allra flesta känner till både hennes engagemang för djurskydd och den så kallade Pomperipossadebatten.

Behöver jag säga att jag är rosenrasande? Troligen inte.

Egen politik men med öppna ögon för omvärlden

De partier som skriker "pinsamt" högst är de partier som onekligen inte verkar fått ut något gott ur samarbetet med moderaterna alls. Vad tycker de att de har att förlora på att tänka nytt och sluta gömma sig i moderaternas kjolar? Väljare? Knappast, det finns det snart inga kvar...

Beskedet från socialdemokraterna är tydligt - vi går till val på egen politik men är beredda att söka breda lösningar med alla utom SD.

När alliansföreträdare jämför ansvarstagande och samarbetsvilja med ett mellanstadiedisco så förstår man varför de grillade korv tillsammans i Maramö. Var och en efter förmåga kan man anta.

SvD beskriver att alliansledarna står på kö för att få möjlighet att nobba inviten. Med tanke på opinionsläget så kan de få köa utanför riksdagen. Och tänk, i skrivande stund har inte moderatledaren sagt något ännu. Han sänder som vanligt fram de små som kanonmat inledningsvis. Grattis. Om det skulle visa sig att vi har rätt i att väljare är trötta på trianguleringen i mitten och stelbent blockpolitik så kan han skaka av sig och låta de små partierna klä skott för eländet. Som vanligt.

Stefan Löfvén och Carin Jämtin visar prov på det landet behöver - öppenhet, krafttag och samarbete. Något håller på att gå sönder i Sverige och då går det inte att idka krypskytte mellan två avgrunder.
Och för er som känner rädsla för att samverka med forna allianspartier - se till att det inte behöver bli aktuellt om det skrämmer er så. Ju fler som röstar på S, desto mindre inflytande för andra.

Mera i dag hos Ulf Bjereld  och Krassman och Röda Berget och Peter Högberg och LO som är glada.

Hur opartisk är en granskare?

Idag så vill jag ge er ett hastigt lästips bara! Det är Röda Berget som visar på att allt inte alltid är vad det ser ut som. Opartisk, sa Bull... Nja. Skrapar man lite på ytan så finns det grejer under, säger jag.
Caremaskandalen är inte Kålles fel....

Själv ska jag snart ta helg. Det blir avkoppling i Gullringens simhall med bästa H och sedan ska jag hem. Hemma väntar en maffig surdeg som sattes i morse, i ugnen står den dragna grisen och till efterrätt tänker jag baka en pumpa- och pekannötpaj....

Onödigt att bli förbannad på moderaterna

Alltså. Varför blir ni arga på moderaterna för att de byter logga och retorik? Det är ju helt meningslöst för vi vet ju att de behåller samma gamla högerpolitik.

Det rimmade till och med.

Moderaternas egen fina partisekreterare Kent spetsar till det lite i SvD:

"Enligt Moderaternas partisekreterare Kent Persson är det nu slut på hymlandet om vilket som är Sveriges arbetarparti.
- Nu går vi rakt på. Då blir det tydligt vem det är som sätter jobben först. Ska man lyckas med förnyelse måste allt hänga ihop."

Hänga ihop?

I Sverige idag har vi nära nog 400 000 (7,5 procent) arbetslösa människor. Jag minns när Reinfeldt dundrade på mot Göran Persson 2006 och kallade 6 procents arbetslöshet för "massarbetslöshet". Många av de arbetssökande är på väg in i långtidsarbetslöshet och allt för många av dem är unga människor som aldrig ens fått in en fot på arbetsmarknaden. Ungefär 200 000 finns i arbetsmarknadsåtgärder som inte verkar leda till annat än hopplöshet och fattigdom.
Som om inte arbetslöshet vore illa nog så ökar även sjukskrivningarna.  Detta med utförsäkringar och sjukdom skriver ofta Martin Moberg om på ett kunnigt sätt.
Och till detta kan vi lägga uppretade pensionärer som inte gillar att särbehandlas.

Så nog är moderaterna ett parti för arbetande alltid. Sjuka, gamla och arbetssökande struntar de ju uppenbarligen i helt. Den taktiken kommer på sikt ge oss ett kallt samhälle där inte det blir riktigt bra för någon. På kort sikt är det som att kissa på sig ni vet. Det värmer lite först...men sedan blir det kallt, så kallt. Girighet och rikedom kanske är kul ett tag. Men när den stora massan som inte får ta del av smörgåsbordet tröttnar så blir det ett annat land att leva i. Även för dem som har. Sjukvården i Skåne och i Stockholm börjar rent av vara ett riktigt praktexempel på hur det blir riktigt iskallt emellanåt. Äldrevården är heller inte alltid så roligt att läsa om. Och förskollärare som går på knäna och måste spara... Det är rent skitprat, om jag så får säga. Pengar det finns det i samhället. Massor. Men de är på helt fel ställe just nu.

Låt oss uppröras över detta idag. Ett litet smakprov på den värld som ett högersamhälle kan bjuda på. Väl bekomme!

Släpp det som inte gör dig glad

Pratar med stressade vänner. Lyssnar och tänker att jag tror att stress i viss mån är en självuppfyllande profetia ibland. För vem är du om du inte är stressad? Är du inte viktig då?

Själv känner jag mig sällan stressad. Om det gör mig oviktig så må det vara hänt, det bjuder jag gärna på. Visst händer det ofta att jag har mycket att göra. Både på jobbet och hemma. Då är det faktiskt bättre att bita tag i uppgifterna, sortera och utföra dem än att yla om hur stressad jag är. För då börjar snurren nedåt, den negativa spiralen. Plötsligt sitter folk där med spända axlar och ihopbitna käkar.

En viktig ingrediens för att motverka stressen är att våga säga nej till det du inte vill göra och ja till roliga saker. Säg dessutom ja till människor i din omgivning som ger energi och nej till negativa energislukare. Umgås med människor du tycker om!

Positivt tänkande är oerhört underskattat. Den som alltid fyller sitt liv med konspirationer kommer aldrig att vara riktigt glad. Ge glädjen plats och gör saker du tycker om. Det ska jag göra framöver.

Dumstrut för Damberg

Jag skäms så fruktansvärt. Så fruktansvärt.

I veckor har socialdemokraterna byggt upp en anspänning inför detta med brytpunkten. Så viktigt, så pricipiellt. Det har varit brösttoner hit och brösttoner dit.

När omröstningsdagen kommer så MISSAR vår gruppledare Mikael Damberg (tillsammans med Carina Hägg (S) och Jonas Sjöstrand (V) ) hela omröstningen.

Själv säger han så här:

- Jag missade voteringen, det ska inte ske, säger Damberg till TT.

MEN DET GJORDE DET!!!!

Arma Löfvén som fick se på när detta skedde.

Damberg fortsätter vidare:

Han understryker att S inte har ändrat uppfattning och att partiet kommer att titta på hur man ska ta frågan vidare.
- Vi hade gärna vunnit den här voteringen. Vi kommer inte att lyfta samma omröstning om två veckor igen, så är spelreglerna i riksdagen, säger Damberg.

Ta frågan vidare?! Alltså, man tar sig för pannan. Jag såg att någon tyckte att det var mänskligt att fela och gudomligt att förlåta. Men det finns gränser. Damberg är gruppledare och den som ska se till att hålla ordning och att stolarna är bemannade i synnerhet en dag som denna.

Mera i SvD, SR, hos Peter Högberg, hos Martin Moberg samt ett längre inlägg av Peter Johansson.