Den obegripliga partiledardebatten

För vem debatterar egentligen partiledarna? Vem vänder de sig till och vem förväntas tycka om forumet som sådant?

Ärligt talat så hade jag i grunden för avsikt att krypa ned i sängen med en bra bok så tidigt att jag skulle orka med att läsa riktigt länge. Rent politiskt så har jag inte för avsikt att ändra mig om de så kör partiledardebatt en gång om dagen. Jag är socialdemokrat. Och det kan ingen partiledardebatt i världen ändra på.

Så varför skulle jag titta då? För att avgöra vem som vinner så jag kan klicka som en dåre i alla omröstningar efteråt? Hm. Det är grenen där fanatiska SD-anhängare alltid lyckas bra oavsett om de sett debatten eller inte...
Ska jag se debatten för att veta hur min partiledare klarade sig? Ska jag frossa i punchlines och attacker? Ska jag räkna på vem som avbryter mest och vem som hånflinar värst?

Jag satt där i ungefär en kvart. Och tänk, mina förväntningar infriades absolut.

Ena sidan talar om att allt är perfekt, det har aldrig satsats så många miljarder som nu och folk får det bättre som aldrig förr.
Andra sidan talar om att de har fel, vi satsar massor mera och ni satsar fel i de satsningar som görs.

Tjoho.

Jag läser Ola Thelander som jag känner också starkt ifrågasätter debatten som forum i den form den har:

"För mig framstår det som absolut nödvändigt att partiledarna i gemen får skärpa sig ordentligt för att kunna mobilisera väljarna till just sig och sina partier. Och kvällens debatt? Ja, jag tycker inte att någon sida vann debatten, medan jag är tämligen säker på att de som förlorade var väljarna som ägnade två timmar åt att försöka förstå varför de egentligen tittade på den i förhand så upphaussade debatten."

De väljare som ska "vinnas" under en debatt som denna måst ha ett elände. Ena sidan säger att man vill satsa x miljarder och andra sidan säger att "det har vi redan gjort" och så lägger de på två till....eller nått.

Den som vill hänga med i svängarna får ligga i.

Överbudspolitiken är lite som spontanshopping. Det kan te sig som en bra idé just då men på sikt och längd är den butiken man trivs bäst i också den som vinner i längden. Där man vet att kvalitén är bäst och där man vet att grejerna håller några år. Billiga butiken är frestande en stund. Men vem vill ha grejer som går sönder efter första tvätten?

Jag vill inte se spontanshopping i teve. Jag vill se framför mig det samhälle som vi ska leva i framöver. Jag vill höra politiker tala om visioner och mål med politiken.

Jag STRUNTAR i om det ska satsas x miljarder hit eller dit - måla i stället en bild av framtiden! Måla en bild så vi ser skillnaden! Ett jämlikt samhälle där klass-skillnader, löneklyftor och barnfattigdom inte finns. Ett samhälle där det finns jobb, utbildning och trygg välfärd.

För mig som väljare är det inte viktigt att veta exakt hur pengarna fördelas ned till varje krona. För mig är det viktigt att veta att mina politiska företrädare satsar allt, varenda öre, på att nå det samhälle som jag och de själva önskar. Bara gör det! Punkt.