Statsministerns genidrag

Dagen snackis handlar om Norges statsminister, Jens Stoltenberg och hans extraknäck.
Eller vad man nu ska kalla det - genidrag?

Tilltaget att med dold kamera köra taxi riskerar dock att utlösa en vårflod av initiativ från pigga pr-konsulter.

Man får hoppas att de förstår att detta bara går att göra max en gång. Vi vill INTE se Reinfeldt i kassan på Konsum eller rattandes bussen till stationen. Brrr.

Mera hos Martin Moberg.

Alldeles nyförälskad i Österlen

Tänk att jag har levt i nästan 50 år utan att ha sett Österlen. Så fullkomligt vansinnigt. Vem kunde ana att detta fanns inom mitt eget lands gränser? Min tacksamhet till den otroligt trevliga tjejen i receptionen på Apotekarns har inga gränser efter det tipset till varma och trötta turister. Hon tyckte vi skulle ta oss tiden att fara norrut en kvart i stället för bad inne i Simrishamn. Och visst var det värt turen, jag lovar. Ett paradis kallat Knäbäckshusen.

Men det började mera dramatiskt än vi någonsin kunde ana.

Vi visste att vi bara hade två dagar så färden mot söder startade tidig morgon. Vi var väl medvetna om att vädret kanske inte skulle vara tipptopp dag ett. Men hur illa det skulle bli visste vi inte alls. Väl inne i Skåne så upptäcker vi att SMHI har utfärdat en klass 1 varning för åska precis där vi far fram. Och nog åskade det alltid. Och regnet som föll var verkligen imponerande. Jag kröp fram i 50 km och såg väl hyfsat i alla fall. Det var mörkt som en sen kväll på hösten och blixtarna ven över bilen.

Vi hade INTE tur med vädret....

Men så plötsligt kom ljuset åter. Vi körde fel och hamnade rätt. Bokstavligt rätt. På en underbar örtagård där åskan tagit strömmen handlade vi rapsolja i stearinljusens sken. Och grisakrydda med knorr. Mmmmm.... Där guidades vi vidare mot Kåseberga och Ales stenar. Fick tips om en härlig restaurang nere i Kåsebergas hamn. När vi kom till Kåseberga visade Österlen på nytt sin vänliga sida. Vi visades in på en parkering av trevliga p-vakter. Hamnen kunde vi inte köra ned till, där var det fullt redan. Tack vare det fick vi promenera genom en fantastiskt vacker plats! Och när vyerna över hav och landkant öppnade sig! Underbart. Vi förflyttades till ett annat land där husen låg dolda av hobbit-kullar och fåren betade på toppen. Vi skojade om att de får som snubblar nog rullar rakt in på restaurangmenyn vid kullens fot...

Åskan och regnet hade dragit norrut. Vi beställde fisk och räkor, tog och satte oss på uteserveringen. Dofterna av tång var nära nog bedövande.
Efter god mat började vi vandringen upp mot Ales stenar. Med upp menar jag verkligen upp...vägen uppför kullarna var en utmaning för proppmätta turister men målet var väl värt mödan. Skeppssättningen breder ut sig mellan hav och land. Det är så mäktigt att det är svårt att beskriva. Jag måste ändå säga att de som byggde verkligen nyttjade platsen väl. En speciell plats för ett speciellt bygge. En magisk plats.

Vi styrde norrut och for på småvägar mot Simrishamn. Innan dess hamnade vi i ett litet fiskeläge med underbar skeppshandel och en servering där både tårta och cheesecake baserades på fisk och skaldjur.

Väl framme i Simrishamn mottogs vi varmt av personalen på Apotekarns. Peter Englanders (Trädgårdstoppens eminente guide) medelhavsträdgård på Österlen med både butik, restaurang och bed & breakfast i samma hus. Där spenderade vi natten och kvällen efter badet vid Knäbäckshusen. Att äta på en restaurang i medelhavsmiljö med värme från både sol och personal, ja, behöver jag säga mera? Att maten var bra? Jamenvisst var den! Nöjdnöjda var vi.

Dagen därpå for vi längtansfyllt förbi den lilla skylten ned mot stranden. Målet för dagen var Mandelmanns trädgårdar ett stenkast från Simrishamn. För er som minns, jodå, Trädgårdsonsdag sändes därifrån under någon säsong. Då charmades vi av Gustav och Marie Mandelmann och deras odlande. Nu har de öppet i trädgården, de har restaurang och där finns en butik. Tomaterna jag handlade med mig därifrån var inte av denna världen! Min djupaste respekt...
Vi åt underbart gott från deras egen odling. Maten kryddades extra av att det först ramlade ned en spindel i mitt huvud från fikonträdet, och sedan landade ett ruttet fikon precis bredvid mig. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag hade föredragit tvärt om eller ej. Innan maten kom in sprang en höna förbi och pickade runt våra fötter. Underbart vackert och en fantastisk upplevelse. Missa inte det.

Ja, sedan passerade vi Kivik med tom marknadsplats och välfyllt musteri. Vi köpte bag-in-boxmust hos en liten odlare och vi förundrades över Brösarps backar.

Någonstans där norr om Brösarp slets hjärtat ur kroppen och landade på en mjuk Österlensk hobbitkulle.

Vi kommer tillbaka!

Det regnar...

Visst är det bra med regn! Jättebra. Igår strök jag all stryktvätt, tvingade min bättre hälft att hänga om våra tavlor och när det sedan klarnade upp så blev det en lång cykeltur. Allt blev fixat liksom. Nu har vi myst, läst och kollat av datorerna hela dagen och vips; nu klarnar det upp och solstrålen leker på dataskärmen.

Nu ska jag gå ut i solen och gräva mask! Kvällsmete blir det efter maten!

Det räcker med politik nu

Precis som Peter funderar på den politiska framtiden så är det säkert många som gör detsamma nu i dagarna. Själv har jag äntligen funderat färdigt. När denna mandatperioden går över i en ny så är det utan mig i politiken. Beslutet följdes av lättnad och nyfikenhet. Äntligen ska jag få göra allt det där andra jag vill och alltid skjuter på....

Min drivkraft och min skaparkraft ska jag lägga på annat än politik. Det finns särskilt en kulturell och ännu helt ostartad förening som lockar mig rejält.

Jag ska hinna med att skapa vidare i trädgården! Jag ska gå loss i köket ofta och mycket. Jag ska framförallt njuta alla lediga kvällar och helger som tidigare ägnats åt politiken.

Det är tid att göra lite mera av det jag vill i stället för det andra vill.

Jag har en klok kompis som inte heller tänker hålla på efter 2014. "Jag slutar hellre när jag bestämmer det själv än att andra gör det åt mig." Den devisen borde flera ta till sig.

Har bokat paradiset

Nu är det bara längtan som gäller! Efter att maken kläckte idén om minisemester på Österlen så var ju jag tvungen att planera! Ett besök i Peter Englanders medelhavsparadis i Simrishamn kändes som ett måste. Gissa om jag blev glad när det gick att bo där också! Nu så är Apotekarns bokat och klart. Ska bli riktigt härligt.

Trädgård, mat och hav. Tänk att jag aldrig besökt Österlen tidigare.

Pinsam reform

I dag borde alla allianspolitiker skruva på sig i hängmattan. SCB:s senaste siffror kring krogmomsreformen var kanske inte vad regeringen önskade sig i sommarläsning precis.

Antalet jobb som skapats med restaurangmomssänkningen är ytterst få. Så få att någon raskt räknade ut att varje jobb kostat 13,5 miljoner skattekronor. Och det är ganska dyrt eftersom en mittemellanvanlig tjänst kostar arbetsgivaren totalt, allt inkluderat, cirka en halv miljon. Alltså skapade alliansregeringen ett enda jobb i stället för 27 möjliga på varje nytt restaurangjobb.

Men de ger inte upp liksom:
Henrik von Sydow (M), ordförande i skatteutskottet, vill tolka SCB:s siffror försiktigt.
– Jag har besökt flera restauranger som aldrig hade startat om inte sänkningen genomförts. Branschen sysselsätter många unga och utrikesfödda, och jag är försiktigt optimistisk till att sänkningen på sikt skapar fler jobb, säger han.

På sikt? Hur lång sikt då? Och vem vill vänta? OCH VARFÖR SKULLE VI VÄNTA?

Alla ungdomar som går utan jobb vill inte vänta "på sikt" när de kunde fått jobb bums. Det är ju helt idiotiskt.

Läs i DN idag om undersökningen. Där konstaterar man dessutom att priserna på resataurangernas utbud gått uppåt.

Tänk, de enda som är för sänkt restaurangmoms är branschen själva och dess företrädare samt alliansregeringen.

Hand i hand skrattar de hela vägen till banken.

Ungefär lika kul som alla skatterkronor som går till en känd hamburgerkedja när de till rabatterat pris anställer alla unga som de ändå skulle anställa. Grattis!

Fortfarande lever vi i ett land där det finns massarbetslöshet,

Idioter som ser fotboll

Jag höjer blicken från prunkande grönska och skördefester i det lilla. Inser att det pågår fotbolls-EM där ute. Någonstans.
Det som når mig och berör mig är alla de som ser på fotboll men mest verkar se hat.
Hur mår man inuti om man gör så här? Och öppet på facebook? Att de sitter och ölar och ryar vid teven för sig själva med persiennerna nere hade inte överraskat. Nu står de öppet med rumpan bar om man så säger. Särskilt begåvat är det inte. En bekant sa att de har intellekt som fiskmåsar. Men jag vill nog hålla fiskmåsarna lite högre.

Varje dag jag möter vill jag möta med öppen nyfiken blick. Jag vill se nya saker, jag vill lära mig.  Andas in nya dofter och se människor växa. Känna lycka över enkla saker och sörja det svåra. Leva lite hela tiden.

Ni som stänger in er och hatar, stanna inne så vi andra kan andas.

Monica Green på samma tema.

En osund kultur som det går att rätta till

Hanne Kjöller skriver idag om den rapport som Erik Amnå tagit fram med anledning av mutskandalen i Göteborg.

I GP beskriver ledaren den kultur av "goa gubbar" och "Göteborgsanda" som i mina öron verkligen inte ger det mysintryck som troligen avses.

Hanne Kjöller och jag brukar inte vara ense särskilt ofta. Men jag beudrar hennes språk som många gånger har begåvat vassa formuleringar. Hon framstår som orädd och skarp. Idag så vill jag ändå säga att jag skriver under på varje ord hon skriver.

Vad sägs om:

"Försök i mesta möjliga mån besätta de mutmöjliga chefsstolarna med småbarnsmammor. De har inte tid att dricka öl och gå på fotboll med representanter för byggbolag. Inte tid att åma sig för att snika till sig ett altanbygge till huset hemma i utbyte mot ett offentligt uppdrag.
Det går inte att blunda för likhetskulturen. För att de mutmisstänkta i stort sett är lika gamla, har likartade namn, likartade ursprung, likartade intressen och förstås samma kön."

Word!

Hur ljuvligt är det inte!

Finns inget bättre än försommar. Det är då vi längtar.

Vi längtar efter semester, jordgubbar, egna tomater, fågelungar, kantareller, glass och så många saker som vi har att se fram emot. Många är det.

Själv längtar jag efter lite mera tid. Det är semestern det. Snart kommer den. Jag brukar snabbt som ögat anamma Skalmanslivet. Ät- och sovklockan tas på och livet blir mera gör-det-jag-har-lustmed-betonat. Är jag hungrig så äter jag och är jag trött så vilar jag. Det är vitsen med semester. Spontant och lustfyllt.

Äta gott och leva gott är viktigt. Senaste mathöjdaren var en efterrätt, lakritspannacotta med muscovadorörda hallon. Hallonen hittade jag på själv men det är inte svårt! Frusna hallon och lagom mängd mörkt muscovadosocker rårörs, låt stå gärna över natten och rör ibland så sockret löser sig. Servera hallonen rumstempererade på den kalla pannacottan. Mmmmmmmmmm.

Just för kall mat är ett klassiskt misstag som gör att mycket smakar sämre än det kan göra. Det gäller att gå balansgång mellan kylhållning och bakterietillväxt. Men det mesta blir lite godare om det inte serveras kylskåpskallt. Om vi bortser från rosévin förstås :-)

När Sverige är bäst så är det i praktiken sämst...

Bäst på att vara sämst. Sverige och alliansregeringen i ett nötskal. Nu till och med i en rapport av OECD. En ansedd organistaion där de allra flesta brukar vara eniga om att rappoter och fakta är utan fläckar.

Låt oss kika på vad det handlar om:

"Sverige är det land där den relativa fattigdomen ökat mest de senaste decennierna, enligt nya siffror från OECD. Sverige har halkat från första till 14:e plats i rangordningen över jämlika länder."

Vi är världsbäst på inkomstskillnader, eller om man så vill; ökade klyftor mellan fattig och rik.  Jamen grattis till oss då.

Själv hör jag till dem som fått alla jobbskatteavdrag och annat lullull. Sitter i vinnarfilen liksom. Men jag vet att det är lite som stt kissa på sig, varmt först och sedan, ganska snabbt faktiskt, kallt, vått och mycket obehagligt. Den som inte läst boken Jämlikhetsanden kan verkligen behöva göra det. Den beskriver precis det jag nyss sa fast på ett finare sätt. Samhällen där alla har det bra är goda samhällen att leva i - för alla. Samhällen där några har det bra och andra har det rejält mycket sämre blir inte bra att leva i för någon till slut. Vissa saker går helt enkelt inte att köpa för pengar, så att säga.

När OECD presenterar en rapport som visar att den relativa fattigdomen i Sverige ökar så tänker jag på barnen. Barnen i familjer där den relativa fattigdomen breder ut sig är utsatta, ja, mest utsatta som vanligt. Att barnfattigdomen kommer öka och därmed hopplöshet och nedåtgående spiraler som följd hyser jag tyvärr ingen tvekan om.

Med en ungdomsarbetslöshet på nära nog 30 procent så förstår ni ju själva att detta barkar åt pipan. Mera på samma ämne hos Martin Moberg!

Känd eller inte - det finns saker man inte bör göra oavsett

Ni som tror att facebook inte är en officiell site behöver onekligen uppdatera er lite. Låt mig säga så här, det ni inte kan tänka er att skrika ut på den lokala matbutiken  bör inte hamna på fejan. Din profil i sociala medier är viktig och blir än mera viktig i framtiden.

Låt mig ge ett exempel som är mycket talande. Om min man skulle få för sig att lyfta upp våra marsvin, sätta sig på toan och bada fötterna i en ugnsform så vore inte min första tanke att ta en bild och lägga upp på facebook. Jag lovar att det vore helt andra tankar som skulle fara runt i huvudet...