Mängden alkohol känns inte måttlig alls!

Jag är nog snål.

Men i min värld känns det allt som lite mycket att 14 personer delar på elva flaskor vin plus 13 glas. Aftonbladet summerar mängden alkohol vid några av tillfällena. Representation som ska vara, enligt regelboken, "måttfull" känns mera som rejäl fylla! Slinker det ned nära nog en hel flaska vin till middagen så torde de församlade ha varit en aning lulliga när de begav sig hemåt i kvällningen.

Måttligt, nej det tycker jag inte.

Men å andra sidan så har Annie Lööfs partikamrat, och tillika ministerkollega, Eskil Erlandsson inte heller spottat i glaset. Vid en överläggning i Danmark så slank det ned sju glas vin per person till middagen. Totalt 60 glas vin till åtta personer.

Det blir stor humor när departementsrådet Robert Amrén krishanterar i Metro:

"Påstår du att vi sitter och super samtidigt som vi diskuterar viktiga frågor? Vad fiskar du efter?"

Jag undrar stilla hur journalisten hanterade det svaret....å andra sidan var det naturligtvis fyndigt sagt av departementsrådet. Just fiskeri var ju på tapeten den aktuella kvällen. Närmare bestämt Kattegatts tjuvfiskeproblem.

Som ett obetalbart crescendo bjuder Erlandssons pressekreterare Anna-Karin Nyman avslutningsvis på följande citat:

"Jag kommer ihåg att vi var där men inte detaljerna."

Är hon på riktigt?

Artikeln publicerades för lite drygt ett år sedan i Metro. Vinvanorna verkar dock leva kvar.

Ewa Jansson skriver på samma ämne.

Hur man gör rätt för sig på ren småländska

"Jag är uppväxt i en miljö där man gör rätt för sig:"

Gissa vem som citeras?

Jepp, Annie Lööf.

Spännade.

Skandal, slöseri och oaktsamhet

"Nu är det en fröjd att prenumerera på DN."

Precis så sa jag till maken i morse.

Faktum är att just nu verkar det som om både morgontidningarna och kvällspressen tjänar in kulor till folket. Aftonbladets avslöjande om Annie Lööfs julfest á 616 000 kronor känns ju bra det med.

Partystiftelsen som ska se till att forskningen går framåt de lägger miljoner på att forskningsfixaren, förlåt, festfixaren Bindefeld ska forska, förlåt, fixa åt dem! Det är ju så lätt att det blir lite rörigt med både redovisning och benämningar. Eller hur?

Vd Rask, han säger att det var styrelsen som krävde att Micael Bindefeld skulle fixa festerna. Här är de som sitter i styrelsen:

Bert Allard, professor, Örebro universitet


Maria Anvret, professor, tidigare Svenskt Näringsliv

Lars Björck, professor, Lunds universitet

Lars Börjesson, professor, Chalmers

Kristina Edström, professor, Uppsala universitet

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, tidigare Volvo och Svenskt Näringsliv, ordförande

Arne Johansson, professor, Kungliga Tekniska Högskolan

Christer Ovrén, ABB Corporate Research, vice ordförande

Pia Sandvik, VD, Länsförsäkringar Jämtland

Bengt Ågerup, Founding partner Nexttobe AB

Det är nog så som KG Bergström klokt skriver i krönika i Expressen, de statsanställda är förvisso värda en julfest, det är inte det vi är mest förbannade på. Men tio betalda veckors semester till cheferna? Är det rimligt? Nej, det tycker inte jag. Brott mot offentlighetsprincipen och direkta avvikelser från reglementen och policys är heller inte okej.

Kommer ni ihåg skandalen med den arme Marjasin som klippte och klistrade kvitton? Han hade haft mycket att lära här. Här FINNS det inte ens kvitton och redovisningar att tillgå när media frågar!

Och kreativa Annies departement de bokförde julfesten som ett seminarium!
Aftonbladet:
"Genom att bokföra julfesten som seminarieverksamhet kommer Annie Lööfs departement undan momsen på 123 295 kronor."

Men så bra då!

Lööf kanske till och med tänkte på att spara på momsutgiften för folket! Eller är det så att folket blir snuvat på en skatteintäkt? Där är det de facto lite snurrigt, eller hur?

Nåväl. Man kan raljera och man kan vrida på saker. Det finns två allvarliga aspekter på detta. Den ena är naturligtvis detta ohämmade festande och ätande på andras bekostnad. Det är avslutningar, jobbfrukost, jobbluncher och jobbmiddagar. Och fester. Får de ingen mat hemma?

Den andra och än mera allvarliga aspekten är insyn och demokrati i det som är vårt gemensamma. När media gräver i handlingar ska de ut och de ska ut snabbt och de ska inte passera en pressis eller två först. Leif Pagrotsky har KU-anmält och det känns bra om än för tandlöst. Att bli prickad av KU ger inga synbara konsekvenser.


I dag är det naturligtvis flera som är uppretade på detta, vad sägs om en Högberg till, Kulturbloggen,  Alliansfritt,  Claes Krantz, Johan Westerholm , Martin Moberg

Tusenfotingen attackerar

05.15 i morse.

Något kilar snabbt över halsen.
0,3 sekunder senare är jag klarvaken, sitter rakt upp i sängen och vevar febrilt med båda händerna för att bli av med orsaken till killekillet.

Utan glasögon så ser jag något långt och mörkt kila in i ett veck av täcket och gömma sig.

Satan, tänker jag, en megatvestjärt på halsen. Uha.

På med glasögonen och beväpnar mig med en innetoffla. Nu ser jag att det är en TUSENFOTING!

Hur hamnade den på min hals, i min säng 05.15? OCH VAR HADE DEN VARIT INNAN?

Så beslutar jag mig för att veva till så eländet kommer ned på golvet och kan dödas med mitt fruktade vapen (innetofflan). Skakar ned tusenfotingen och vips: den är borta. Upplöst i tomma intet. Antiklimax, jovars. Fast vi som inte gillar insekter vi vet ju att de inte har förmågan att upplösas i tomma intet. De finns kvar där ute. Lömskt väntande på nästa attackmöjlighet. Så jag rotar runt lite. Lyfter på en matta. skakar morgonrocken, tömmer maken till min vapentoffla och stirrar in under sängen.

Ingen tusenfoting.

Då tar jag och skakar täcket en sista gång och sedan lägger jag mig ned igen. Fast sova, det går ju inte. För tänk om krypet de facto var tillbaka inne i påslakanet? INNE I PÅSLAKANET! Jamenvistserru. Och nu var det ju bara att gå upp och ta ur täcket ur påslakanet, skaka och vrida ut och in på påslakanet.

Ingen tusenfoting.

Eftersom vi alla nu vet att de inte löser upp sig i tomma intet så fanns den ju någonstans. Så mycket var säkert. Men jag var nu hur eller hur relativt säker på ett den inte fanns i min säng. Men trots det så var det inte aktuellt stt somna om efter detta, icke. Nej. För därute fanns den ju, någonstans.

Men vad tusan. Jag bor ju i ett katastrofområde. Enligt SMHI. Men som sagt så märker vi just inte så mycket av det. Vimmerby är finfint men två mil bort så är det vått, mycket vått. Den enda katastrofen jag har märkt av hade tusen ben och kilade över min hals i morse. Den och mördarsniglarna. Det är en katastrof  hos mig.

Och ikväll när jag går och lägger mig kommer jag att leta igenom sängen efter tusenfotingar.

Friends Arena var nog aldrig ens med i tanken

Varför skulle någon vilja lägga ett för hela riket viktigt marknadsföringsarrangemang i skandalomsusade Friends Arena?

Jag har väldigt svårt att tro på att ESC vill ha omharvat all den "bad publicity" som skulle bli fallet när media får anledning att skriva om alla turer kring byggnationen av Solna-arenan. Bloggande oppositionsrådet Johanna Graf har ägnat en hel del spaltmeter åt att beskriva händelseförloppet. Så gott det nu går när insyn och öppenhet inte präglar ett projekt.

I SvD beskriver krönikören Erika Hallhagen samma problematik.

"Runt 345 miljoner kronor per år behöver Friends arena ha i intäkter för att för att få en marknadsmässig avkastning (7,5 procent) visar en riskanalys som revisionsbolaget PWC gjorde förra året. Det är närmare 140 miljoner mer än vad Danmarks i särklass största arena Parken drog in 2009, skriver DN.

Nu har alltså SVT sagt nej till Friends arena. Det är inte första gången, och låt oss gissa inte heller den sista, som det kommer att bli problem att fylla den gigantiska hangaren."

SVT säger nej till en arena som tar in 65 000 besökare till förmån för Malmö där det går att ta in 15 000 besökare. Det är alltså inte krassa ekonomiska överväganden i biljettintäkter som fått råda. För att ta in 65 000 schagerintresserade människor från hela Europa hade säkert varit möjligt. Jag tror inte heller att det handlade om att fördela gracerna så som Percy tror.

Krasst handlar det om att få så lite dålig publicitet som det bara går. Friends Arena smakade dåligt i munnen innan den ens var färdigbyggd.

Mera om valet av Malmö hos Annarkia och hos Martin Moberg. Och i Aftonbladet så klart.

Brutal arbetsmarknadspolitik väntar

Centern vill efterlikna den tyska arbetsmarknaden. Brutal modell, skriver Löntagarbloggen på ämnet. Läge för kritiskt lyssnade när centern håller seminarium idag med andra ord.

Två partier under spärren

Idag noterar Demoskop att både centern och kristdemokraterna hamnar under riksdagsspärren. Detta till råga på allt när det är centerns egen dag i Almedalen. Ja, vad ska man säga. Jag tror att siffror upp och ned det kommer vi att få vänja oss vid. Jag hör till en växande skara som nog inser att hästsossen snart nog inte finns längre (sossar som enligt påstående skulle rösta på s om så partiledaren vore en häst).

Detta utmärker hela väljarkåren. Väljaren är inte ideolog utan individualist. Att välja parti kan vara ett mycket flyktigt beslut som grundar sig på sett och hört på twitter. Eller så kan det grunda sig på läsning av kvällspressen. Det händer naturligtvis att människor detaljgranskar, väger in de olika partiernas budskap och gör en bedömning därefter. Men jag tror att de som gör så blir färre och färre.

Just flyktighetern hos väljarkåren gör att siffrorna kommer fara upp och ned. Och att valresultatern för kommande val kommer bli en rysare. Nya partier kommer att ha lättare för att etablera sig tack vare spridningsmöjligheter som finns i sociala medier. Twitter- och bloggbävningar kommer ha allt större betydelse för samhällspåverkan. Vi kan tycka precis vad vi vill om den saken. Men att förhindra, förbjuda eller reglera - det kommer vi aldrig att kunna. I grunden så är jag helt övertygad om att öppenheten ändå alltid kommer att gynna oss.

Mera hos Martin Moberg och Peter Johansson

För sjuk för sex

Den som är prostituerad och innehar F-skattsedel ska ha rätt till sjukpenning vid sjukdom. Detta slår Försäkringskassan fast.
Det är nämligen inte olagligt att sälja sex, det är köparen som begår brott.

"- Just den här situationen har av någon konstig anledning betraktats som en gråzon. Men man håller ju inte på med olaglig verksamhet så därför tycker jag det borde vara relativt klart, säger Joakim Jarnryd, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till SR Ekot."

AV NÅGON KONSTIG ANLEDNING!!!!

Men herregud vad menar han? Att han inte förstår det konstiga? Att det inte är konstigt? Är han på riktigt?

Joakim Jarnryd, verksamhetsduktigområdeschef på Försäkringskassan satt och hade det lite trist mellan avslags-stämplarna. Då kom han på att detta med prostituerade, det måste vi köra på med, för tusan. De ska ha ut sina sjukslantar medans de inte kan ligga på rygg. Sjukpenning till prostituerade - check. Jamentacksåjävlamycket.


Men det är väl helt i regeringens arbetslinje, det.

Mera i DN och radion och Expressen

Annars kan vi konstatera att Försäkringskassan har koll på det mesta. Traderaförsäljning under sjuktiden - icke okej - check.

Negativt med pakter

Själva ordet jobbpakt har en dålig klang. Alla som kan sin Robinson vet att när det "paktas" så är det någon stackare som snart får åka hem... Symboliken i att jobbpakten lanseras i ett tal på en ö känns onekligen kittlande.

I detta fallet så kan det snart, mycket snart, visa sig att kejsaren var ganska naken - igen!

Peter Johansson på Röda Berget inleder sin bloggpost så här:

"När Reinfeldt presenterade den sk “Jobbpakten” lät det som om allt var klappat och klart. Så är icke fallet. Det existerar just nu ingen “jobbpakt“.


Vad som existerar är att det finns en vilja till trepartssamtal från LO, SN och numera regeringen. LO har länge krävt en kommunikation med regeringen för att prata jobb och investeringar. Under senare tid har även SN stämt in i detta krav. Reinfeldt kryper med andra ord till korset."

Kryper till korset och försöker få det att låta som om det är Reinfeldt himself som är arkitekten bakom. Tjena.

Mera hos Martin Moberg och Peter Högberg på en blogg nära dig.

Hyllar Morske män

Det finns stunder i livet som borde förpackas i en burk. Sedan, en sämre dag, så skulle man kunna glänta lite på locket och dra i sig en pust av det fina igen.

Så, precis så, var det i går kväll på Warmbadhus-scenen i Vimmerby.

Morske män, Göran Nachtweij och Kjell-Åke Johansson, höll i en vansinnigt trevlig kväll som dessutom kommer att upprepas om vädrets makter så vill. Plan B finnes...

Solen sken på den lilla scenen, fullsatt runt om. Både hyresgäster från husen runt om och andra som hört talas om evenemanget. I fastigheterna runt om så rörde det sig på balkongerna och det gläntades på fönster.
Vi bjöds på den ena favoritsången efter den andra och det var sällan skådad spelglädje från scenen. Min förhoppning är att de morske kände av värmen från publiken via den allsång som vi lyckades prestera.

Det fina i kråksången var dessutom att Morske män passade på att lyfta fram lokala ungdomar och barn som hade lust att dansa eller sjunga. Jätteduktiga allihop. Och modiga, vill jag lova.

Så, en toppkväll i solen, härlig musik och uppträdande. En stämning som inte gick av för hackor och avslutande extranummer som gav mersmak. Publik som dröjde sig kvar.

Vet ni vad det bästa är? Detta kommer att upprepas varje måndag hela juli kl 18.30. Nästa gång håller dessutom Warmbadhusets konstutställning öppet!

Flera som strövade förbi på vägen tittade och lyssnade men vågade nog inte riktigt sälla sig till den stora publiken. Troligen förstod de inte att detta var helt öppet och gratis.

Jag blir faktiskt rörd över att det fortfarande finns människor som vill ge så generöst av sig själva! Noll inträde, bara att ta med sig gott humör och möjligen en filt om bänkarna skulle vara fullsatta. För alla som var där i går kväll kommer garanterat att komma åter.

Fritt för flera att äntra scenen, gratis och så trevligt i all enkelhet. Tack Kjell-Åke och Göran! Ni är så bra!

Men jag kommer fortfarande att insistera på att ni spelar "Staten & Kapitalet" nästa gång...

En ljuvlig grönska

Mitt växthus bågnar just av gurka och tomater! Ja, de senare är ännu gröna men lovar att snart att är det dags. Finns inte något som slår de egna tomaterna.
De första gurkorna är någon dag borta. När de väl börjat är det så att jag till slut brukar förse omgivningen med gurkor så flitigt jag kan. Smaken på en växthusvarm gurka är även den svårslagen av butiksgurkan. Marsvinen brukar till slut skrika när de ser mig gå tillväxthuset och de vet att en saftig och varm gurka vankas strax.
Förra sommaren så försökte jag mig på att göra kall fräsch gurksoppa. Ett tilltag som inte gick hem så hemskt bra. Naturell är bäst.
Det är skördetid för flera saker! I naturen så ska ju regnet betala sig i form av kantareller i massor, sägs det. En kantarellbruschetta har det blivit i alla fall och den var himmelsk.
Sallad och egna jordgubbar har vi gott om. Rabarbern är inne på slutversen men den har verkligen varit njutbar. Potatisen vi odlade i hinkar smakade fantastiskt och snart kan den som växer under bar himmel skördas. Det är goda tider.