Ge arvodeskramarna en chans att hoppa av nu

Idag har det kommit ett förslag på hur arvodena för riksdagsledamöter ska se ut i framtiden och hur länge efter sitt uppdrag man ska kunna åtnjuta skydd i form av pension.
Och tänk, de kom fram till att de riksdagsledamöter som sitter i riksdagen nu ska få behålla sina ganska generösa förmåner och de som kommer in nya vid valet 2014 ska få helt andra premisser att leva efter.
En som blivit rosenrasande på detta pinsamma förslag är Johan Westerholm. Han skriver bland annat så här:

"Ni kan bättre. Avsevärt bättre. Det här blev underkänt. Och om ni inte kan prestera bättre än så här? Då undrar jag vad ni har i riksdagen, som folkets representant, att göra. Ni ger väljarna ordet "egennytta" färg, form och innehåll. Ni ger ordet girighet ett ansikte."

Jag är benägen att hålla med Johan i hans slutsats. Det är inte okej med en gräddfil här. Det säger jag trots att jag är vald till andre ersättare i riksdagen i nuläget. En position jag inte har för avsikt att inta 2014. Inte alls...

Jag har ett förslag som dessutom skulle ha andra riktigt positiva effekter. Ändra regelverket för alla vid valet 2014 men låt den som vill behålla de gamla generösa förmånerna göra det om hen kliver av i samma veva. Den som verkligen vill sitta kvar i riksdagen gör naturligtvis det oavsett hur ersättningsreglerna ser ut framöver.

Eller hur?

Min inte allt för kvalificerade gissning är att vi skulle sålla bort ledamöter som intresserar sig för ersättningar mera än för viljan att brinna för sitt uppdrag som folkvald. På köpet får vi en rejäl föryngring och människor som vill uppnå politiska mål och visioner.

Josefsson - kastar skuld

I gårdagens Uppdrag granskning finns det en hel del som Janne Josefsson säkert gör rätt i att granska.
Det är sorgligt om Majblomman handskats ovarsamt med siffror.
Det är sorgligt att Rädda Barnens olyckliga kampanj får så stor uppmärksamhet.

Allra mest sorgligt är det ändå att Janne Josefsson använder sin makt på ett så skamlöst sätt.

Programmet väljer att helt borse från att ens nudda vid varför barnfattigdom diskuteras. De väljer att helt strunta i att Rädda Barnens siffror i grunden baseras på tung statistik från SCB och forskare som Tapio Salonen.

Marika Lindgren Åsbrink skriver bland annat så här:
"Enligt Rädda barnen lever i Sverige idag 242 000 barn i ekonomisk utsatthet, eller barnfattigdom. Den här siffran är framtagen av forskare och ifrågasätts inte i Uppdrag gransknings reportage. Rädda barnens fattigdomsbegrepp är inte heller relativt, vilket många verkar tro."

Vidare har hon fastnat för samma faktum som jag gör när jag ser Uppdrag granskning:
"Uppdrag gransknings reportage kretsade i hög grad kring huruvida det finns barn i Sverige som inte får äta sig mätta eller som går klädda i sommarkläder på vintern. Personer i bostadsområden där barnfattigdomen skulle vara hög intervjuades och fick svara på frågor om barnen som bodde där saknade mat och kläder. Nä, sa de flesta."

Marika noterar att vi bör läsa också Susanna Alakoski om vad fattigdom innebär.

Josefsson kilar runt och letar fattiga, trasiga och hungriga barn. Och hittar inga. Han hittar flera som säger att detta inte är sant. Och Josefsson kan pusta ut, han har rätt i sina aningar, barnen är inte vare sig trasiga eller fattiga. Puh... Inte med ett ord nämner han var statistiken kommer från eller hur det räknas.

Bara en massa tyckande som belägger Josefssons tes.

Majblommans siffror känns verkligen inte bra. Men tror någon att föräldrar med svår ekonomisk situation verkligen har råd att lägga 5000-10000 kronor om året på glasögon? Om man har ett barn, två barn eller tre? Förstår ni inte att detta är svårt och faktiskt helt omöjligt ibland?
Josefssons slakt av Majblomman är verkligen sorglig. För vem tror han tjänar på detta? Tror han att Majblomman i hemlighet är köpta av en lömsk glasögonlobby?

Det absolut värsta i programmet är ändå intervjun med kvinnan som vill vara anonym. Hon som tar emot pengar "utan att prestera något" som Josefsson uttryckte det.
När kamerna fokuserar på hennes gravida mage så rodnar jag av ilska.
Vad ända in i glödhetaste vill Josefsson säga med det? Vill han säga att hon borde skämmas som sitter där och tar emot bidrag och samtidigt minsann har rullat runt i sänghalmen och tänker sätta ett barn till världen? Här borde hela produktionen skämmas å det grövsta för sin syn på denna kvinna och hennes medsystrar i liknade situationer.

Janne Josefsson och Uppdrag granskning för på människor skuld och skam som de inte förtjänar. Och jag skäms för hur han använder sin mediala makt. Det är ju fruktansvärt märkligt att det inte finns någon skam i att ta emot bidrag i form av skattesubventionerade barnflickor, bartenders och trädgårdsarbetare. Så fort bidragen handlar om överlevnad, ja då ska vi skämmas. 

Hade han verkligen förväntat sig att människor skulle stå på kö för att visa upp sina trasiga skor?
Köa för att bekänna sin fattigdom och sin hunger? Köa för att visa upp barn som blir mobbade och barn som blir utan både det ena och det andra? Köa för att visa upp det som man i vår tid ljuger, bedrar och gör allt för att gömma undan?

Trodde han att de skulle köa för en intervju med en man som får de flesta att flacka med blicken och darra vare sig de gjort något eller inte....skulle inte tro det. Och naturligtvis, bara för att Josefsson inga hittar så finns det inga fattiga barn.

Men så skönt då. Tack Janne.

Läs gärna Aftonbladet som granskar granskaren.

Fredagsmys

Nej, de anställda på SAS de satte nog sitt fredagsmys i halsen idag. Det är kämpigt att förklara för de anställda hur det kan komma sig att några får bonus i miljonklassen när andra får lönesänkningar och sämre förmåner. Det går inte riktigt ihop sig på något sätt.

Mitt fredagsmys ska bestå i aggressivt ignorerande av snöstorm.

Till det vill jag ha levande ljus i massor, chevrégratinerad rådjursfilé, lyxpommes och rödvinssås.

De pinsamma mästerkockarna...

Julen ligger bakom mig och att döma av trängseln i simhallen igår så är det ett och annat nyårslöfte som ska till att uppfyllas. "Vi kör väl som vanligt", sa min goa simkamrat och så tänkte vi nog båda att det nog blir mera utrymme snart...

Det mesta verkar vara som vanligt i världen. Det går fort att komma in i jobb och vanlig lunk. Ikväll börjar Antikrundan på teve och....ja, det ska erkännas direkt; jag gillar verkligen Antikrundan.

Det program som jag vill orda lite om är fyrans Mästerkockarna. Om vi bortser från störningsmomentet som alltid är reklam så brukar jag gilla Mästerkockarna. Särskilt Leif Mannerström som försöker vara riktigt grizzlybjörnskrämmande men alltid verkar hamna i nallebjörnsberördhet över deltagarnas insatser. Han verkar så äkta. Programmet är ett spel och en tävling som ska locka tittare och då kan juryns samspel naturligtvis skruvas upp för att skapa snackisar. Det stör mig inte alls. Tvärtom har det givit många goda skratt.

Det stör mig heller inte att Morberg är superbrutal mot darrande deltagare som gärna vill ha lite beröm.

Det som stör mig är det pinsamma machospelandet som gång på gång visas de kvinnliga deltagarna. Första grejen så skruvade jag mig i soffan och tyckte sannerligen att det var pinsamt när en deltagare får svara på frågan från Per Morberg om vem av juryfarbröderna hon ville dejta. Jag kan ha fel men så vitt jag vet så är de alla tre gifta män som inte ska dejta någon, om ens hypotetiskt. Morberg är ju den som mest sprätter runt och spelar på att det står en darrande 19-åring och tycker att han är SÅ fantastisk och SÅ tjusig. Samtidigt som hon försöker göra en schysst crepé. Fortsätter detta så känns mat- och tävlingsfokus lite solkigt.

Tänk er hur det skulle se ut om Karin Fransson satt i juryn och sprang omkring och spände ögonen i ungtupparna. Viftade lite med fransarna och frågade vilka örter som grabben har provat....och om han kan tänka sig en natt på lilla hotellet.... Nej men för fan.

Låt oss slippa de stora anspelningarna i Mästerkockarna. Jag respekterar verkligen Per Morberg som skådis och i Inkognito gjorde han en fantastisk insats, mycket bra serie! Men machotramset i Mästerkockarna som flera av kvinnorna får vara med om kan jag vara utan.