Ni som känner mig vet att jag sedan ett antal år tillbaka är hörselskadad. Någon gång under 1998 fick jag mina första hörapparater. Under senvintern 2009 försämrades plötsligt min hörselskada dramatiskt under några få dagar. Efter rader av undersökningar så vet fortfarande ingen varför jag inte hör normalt. Det finns ingen naturlig förklaring! Det är bara att gilla läget...
Nu står jag på kö för att göra ett ci på ett av öronen. Ci står för cochleaimplantat. Min tanke är att kunna blogga under tiden. Redan nu har jag varit tre vändor till Linköping för olika undersökningar. Kvar är att göra magnetröntgen och vanlig röntgen. Sedan antar jag att det är väntan som gäller. Väntan på en tid för själva operationen. Tror också att det kommer att ske en hel del samtal med det så kallade ci-teamet före operation.
Själv känner jag både förväntan och rädsla. Jag vet vad jag har men inte vad jag får...
Cochleaimplantatet ska ge både ljud och ljudkvalité tillbaka. Men resultatet varierar har jag förstått. Nu hör jag till den kategorin där resultatet procentuellt sett kan bli bra. Jag är förhållandevis ung och jag har hörselminnen kvar. Jag vet hur syrsor och fåglar låter men jag kan inte höra dem nu!
Med implantatet blir det en helt ny inlärningsprocess för att hjärnan ska kunna tolka ljuden som kommer in via implantat och hörselnerver.
Just nu hör jag cirka 23 procent av tal om jag inte samtidigt ser den person jag talar med. Jag har bestämt mig för att våga lita på att det bara kan bli bättre sedan efter operationen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar