Frusen i sensommaren

Det är inte en mjuk och varm augusti precis. Bortom solstrålen lurar alltid en kylig skugga. Blåsten når oanade triumfer och jag konstaterar att sommaren var som en god champagne - torr och kall.

Well.

I år såg jag förresten något jag verkligen aldrig trodde jag skulle få se, potatismos i lösvikt. Jodå, på Ica i Simrishamn så fanns det. 5,90 hektot minsann.

För övrigt så har jag i sommar ätit några av mina godaste middagar genom att gå in i lokala butiker och köpa lokala varor. På Bornholm köpte vi smaksatta korvar från Bornholms slakteri och la på grillen framåt kvällen. Delikat!
Den lokala matbutiken där skiljde sig ju ganska rejält mot våra butiker och det är rakt av spännande! I Sverige står det ju ofta en disk med kylda drycker i anslutning till entré eller kassa. Så även på Bornholm men med den skillnaden att det var rysk champagne som salufördes i stället för bubbelvatten.

På Ica i Simrishamn köpte vi för övrigt Brantevikssill. Glöm inte det om ni passerar! Mums!

Att sluka en kikärta!

Kikärtor är ett vidunderligt livsmedel. Både nyttigt och gudomligt gott. I helgen blev det både egengjord falafel och så en riktigt försvinnande god hoummostallrik.

Ta två burkar/tetror kikärtor, häll upp i sil, spola av och låt dem rinna av en stund. Ta lite mera än hälften och lägg i en bytta med lite högre kant. Fyll på med en vitlöksklyfta, lite pressad citron, salt, svartpeppar och en liten sked honung. Tillsätt en rejäl slurk neutral olja. Mixa väl. Fyll eventuellt på med olja om det behövs. Hoummosen ska vara krämig inte stabbig. Smaka av så att smakerna är fina. Fyll på om något fattas.

Stek under tiden de kvarvarande hela kikärtorna i lite god rapsolja. Om det smäller och stänker så ta bara en bit hushållspapper och lägg över pannan. Kikärtorna ska få färg och bli lite knapriga.

Ta fram ett snyggt fat. Häll upp hoummosen på fatet och bred ut den så att skeden skapar cirklar i röran. Strössla över de knaperstekta kikärtorna och ringla över god rapsolja. Avsluta med lite torkad mynta och flingsalt. Ät med små brödbitar.

Fantastiskt som tilltugg till ett glas vin eller på en buffé!

Lunchpasta pronto!

Kan man laga mat från grunden när man är väldigt hungrig?

Ja, det kan man. Denna pasta går att variera och den går i en rasande fart. Jag använder tunna spagetti med koktid fem minuter. Den tycker jag är så mycket godare än vanlig. Jo, jag vet att det är en känsla bara...men ändå!

Sätt på spagettivatten, saltat.
Dra en bra skvätt god rapsolja i en stekpanna.
Hacka vitlök.
Hacka en bit squash och skär några goda tomater i bitar.

Stek allt på hög värme en stund.
Svartpeppra.

Lägg i och koka spagettin fem minuter i vattnet.

Dra i några skedar liten kapris i stekpannan och fortsätt steka.

Häll av spagettin och snabbt ned med den i pannan. Veva runt så alla goda smaker når spagettin. Lägg upp på tallrik och ha på lite riven parmesan.

Salta inte, kapris och ost ger tillräcklig sälta i rätten!

Som ni förstår så kan man göra en portion eller tio av denna rätt beroende på hur mycket pasta och grönsaker man har. Inget är fel. Det går självklart att variera grönsakerna i det oändliga. Rätten är så där perfekt för att rensa kylen lite. Ta det som finns och gör en god pasta liksom!

Billigt är oftast inte bäst

Jag köpte en massa gladioluslökar i våras och förodlade dem innan jag satte ut. Jag köpte blandade färger för att få riktiga färgklickar i rabatten. Jag köpte dessutom mot allt vett en storpack på ett lågprisvaruhus. När snålheten bedrar visheten så vet ni hur det brukar gå, inte sant? Jodå...så även denna gången. Kaskaden av färger visar sig vara samma vackert mörklila. Allihop. En färg som förvisso blir jättefin tillsammans med de blekaprikosa ringblommorna, jätteverbenan och de vita doftliljorna i samma rabatt. Så just denna gången ska jag låta nåd gå före rätt och inse att det kan bli bra även om det blir fel...

Idag fyller vi en röding med dill och citron och lägger den på grillen. Till detta tänker jag prova att tillaga färskpotatis ungefär som man gör en riktigt krämig risotto!

Alltså fräs potatis och lök. På med en skvätt vitt vin och låt koka en stund. Fyll på med buljong och när potatisen är färdig så avsluta med en rejäl näve riven parmesanost och lite vitpeppar. Kanske en skvätt vispgrädde för extra krämighet. Massor med hackad färsk dragon allra sist och sedan bara njutning kvar!

Det kan bli bra!

Sommartider hej, hej...

Flugor, humlesurr och syrsors spelande. Det är så mycket man kan höra om man ligger ned och bara lyssnar. Just i år tror jag verkligen att det är ett syrsornas superår.

Sommarmaten är gudomlig. Lättlagad och lättplockad. Att blogga om allt gott man äter hinns inte med helt enkelt.

Men nu så här i körsbärstider så vill jag slå ett slag för franska desserten clafouti! Igår lagade jag en fin variant som Leila gjort receptet till. Löjligt gott! Tackar M&Å för självplock av goa bär!

Annars så har jag misslyckats lite med desserter en tid! Jag har lärt mig att en vanlig marängsmet inte går att ha liggandes i en spritspåse i kylen. Hädanefter så blir det bara italiensk maräng här i huset. Den kan man ha liggandes i flera dagar i kylen om så behövs. Matlagning är ju så mycket kemi så jag ångrar att jag hoppade av kemilektionerna i högstadiet. Men för all del, det går alltid att läsa igen sånt som verkligen intresserar. Ofta, ofta talas det om "balans mellan smaker" i mat-teve. Där har vi lite kemi igen. Balans mellan sött, salt, surt och syrligt. Jag lärde mig att det som är sött mår bra av en gnutta salt och tvärt om. Och precis så är det. Balans.

Generositet verkar ligga i tiden. Grannen kom med en jättegädda som jag igår förvandlade till gäddfärsbullar i vitvinssås. Facebook dignar av bär och frukt som skänks bort och visst är det underbart! Det jag har massor av har någon annan en längtan efter. Trevligt att byta lite grejer!

Receptet på den gräddiga laxpastan

Det blev så gott att jag åt onödigt mycket!

Till 2 pers (och det blir inga rester!)

1 pkt gravad lax
3 dl grädde
Rivet skal och saft från en halv citron
En rejäl näve hackad dill
Två rejäla nävar färsk spenat

Lägg en klick smör i pannan och hetta upp. Stek strimlad gravlax snabbt, häll på grädde och låt puttra. Riv över citronzest och kläm i saften. Smaka. Möjligen kan man här ha i en gnutta socker för balans. Men absolut inget salt eftersom gravlaxen är så pass salt i sig själv att hela rätten klarar sig med den sältan. Avsluta med att ha i dillen och spenaten och låt det gå ihop någon minut i pannan. Klart! Jag tror att just denna såsen tar kortare tid än pastan om ni tar torr pasta. Riktig snabbmat med andra ord. Riv över lite parmesan innan servering.

För övrigt så tycker jag att sommaren ska skärpa sig. Var är de varma rosékvällarna?

Eländig kransveronika

I Vimmerby finns en gudomligt fin rondell. Där har man smakfullt planterat och kombinerat perenner på ett sätt som är en fröjd året runt. Bland annat finns där vit kransveronika. Den står där stolt och rak. Ja, det gör den förövrigt överallt utom just hemma hos mig. Där lägger den sig ned och sedan kröker den topparna uppåt. Jag försöker stötta med växter framför och jag har till och med satt kompostgaller framför för att den ska tå upp. Men icke.

Jag lever på hoppet att en dag få se mina veronikor sväva över marken, höga och rakt ståtliga.

Ikväll svänger jag i hop en gräddig pasta med gravlax, dill och massa hemodlad spenat!

Självförsörjningens tid

Egna tomater, gurka, squash, spenat, sallad och potatis. Snart bönor och sockerärtor. För att inte tala om alla färska örter och blommor som jag har. Det är verkligen en härlig tid nu när middagsmaten alltid bygger på att man tar ett skördevarv först.

Idag när regnat öser ned så har jag lovat mig själv en gräddig potatisgratäng extra allt till middag. Värmen från ugnen gör gott i hela huset en sådan kväll. Räcker inte det så får kakelugnen lov att tjänstgöra den med.

Innan regnet kom så passade jag på att så ny spenat och sallad som får komma lite senare. Vi njuter fortfarande av den spenat som jag sådde i höstas. Den klarade den milda vintern i våra upphöjda lådor och den var det första som blev klart i våras. Fantastisk grönsak att så i september!

Lätt lunch med polenta

I midsommarhelgen gjorde jag en god lunch!

Jag skar grönsaker i mindre bitar. Squash, paprika, aubergine, lök och broccoli. På med god rapsolja, salt, peppar och repad timjan. Lägg på en plåt i ugnen och rosta allt under grillelementet. Här vill man ha lite sotiga delar som ger karaktär!

När grönsakerna var klara droppade jag över lite äppelcidervinäger blandat med flytande honung. Smaka av med salt och eventuellt mera peppar. Det ska vara balans mellan salt, sött och syra!

Nu har man en finfin bas! Dessa grönsaker kan användas till det mesta! Toppa risotto. Ha som tillbehör till grillat. Lägg i ett bröd. Blanda ned kokt pasta.

Men jag skulle toppa polenta ju! Polenta är som ett mannagryn fast av majs. Urgott att koka till en gröt. På paketen står det mått. Jag kokar grynen i buljong (tärning funkar fint). Jag tillsätter en skvätt grädde, en smörklick och valfri mängd ost av lagrad typ. Nu sist hade jag både parmesan och prästost. Ja, nu när ni kommit så här långt så förstår ni att det inte riktigt är lågkalorikost detta... Men ack så gott. Lägg upp gröten på djup tallrik när den har fått en fin krämighet. Toppa med grönsakerna och kanske någon skiva prosciutto om ni vill ha kött. Till detta blev det dessutom en hembakad focaccia skuren i fyrkanter.

Bland det godaste jag vet.

Midsommarpress?

Jag läser en massa krönikor om midsommarpress och människor som ogillar högtiden på samma sätt som jag ogillar julen.

Ja, jag ogillar julen. Eller i alla fall julaftonen. Det finns INGEN dag på året som är så rent förbannat inrutad som den dagen. Jag har det friare på jobbet liksom...

Från bittida till sent så ska det vara på samma sätt som alla år.

Midsommar däremot! Det är grejer det! I år får vi najsiga gäster och jag har fått gå loss och sätta samman maträtter till en stor härlig buffé där det förvisso finns sill men bara för att vi vill (rimmade...jojo).

Maten är god, solen skiner och rosévinet är kallt. Ni hör va? Till skillnad från julafton när det mest snöslaskar, maten är tung som en tegelsten och nubben äcklig (nej, jag dricker den inte ändå...).

Nu kommer säkert någon muntergök att tänka att det ska regna på midsommar. MEN DET SKA DET  INTE. Jag har framförallt sol i sinnet. Och det räknas.

Sol i sinnet mogna tomater och gurkor i en sådan mängd att jag hotade med att ställa en liten säljkorg vid vägen. Nu är det ju en återvändsgränd jag bor vid så det var kanske inte min bästa idé. Gurksoppa? Tzatziki? Grillad gurka?

Lite gurka får det allt bli på buffén!

Midsommarfröjd

Midsommar är lite som påsk fast ännu bättre. Inga måsten, längre ledighet och god mat på riktigt.

I år blir det som en liten kavalkad av godsaker. Sill & grill. En sak har dock blivit en tradition - efterrätten! Maken och jag tar cyklarna och far ut till våra fantastiska smultronställen i närheten. Så går vi där och plockar så länge vi orkar. Smultronen ska sedan ätas med lite socker och en skvätt ovispad grädde i en skål. Man ska dessutom mosa allt lite mot kanten. Här snackar vi hela ens barndom på sked. Jösses.

Jag tror att det dels är barndom och dels det faktum att detta äts en gång om året och aldrig mera. Man kan längta så snålvattnet rinner liksom.

I övrigt så är sillen ett måste men formen kan variera. Färskpotatisen är självklar och i år är vår egen helt klar. Den har blommat i hinken sedan någon vecka tillbaka. Risken finns att det blir färsk bakpotatis. Man vet aldrig säkert :-) Att ta fram skottkärran och försiktigt lossa plantan ur hinken är lika spännande varje år och alla vill se på när det görs. Förra året lärde vi oss att sätta ned plantan igen och fylla på med jord och vatten. Då ger plantan flera skördar.