Blåst. Det är faktiskt värre än mördarsniglar för trädgårdsvännen. Avskyvärd blåst som på en sekund kan förgöra det som växt på i veckor, ja, kanske månader. Jag blir superirriterad av blåsten på ett helt irrationellt sätt. Det är ju verkligen ingen mening liksom. Men, men.
På lunchen planerade jag veckomatsedel. Fisk, fågel och grönsaker. Gryta och grillat. Stekt, kokt och rostat. Olika former och texturer. Jag vet inte varför men jag finner en sådan glädje i att planera och handla. Planera för maten och inte alltid i detalj heller. Nu och då kan lite improvisation inte alls skada. Igår så lät maken min basilikadressade potatis få sällskap av färsk babyspenat och skurna sockerärtor. Oj så gott! Till det en grillad bit lax.
Salladen gör man genom att koka potatis, gärna amadine, tills den är mjuk. Vi lät skalet sitta på. Skär i grova bitar. Ta bladen från en kruka basilika, 1 dl rapsolja, i tsk honung, 1 msk äppelcidervinäger plus salt/svartpeppar och mixa med stavmixer. Smaka av och se så syra/sötma/salt/peppar är lagom. Häll sedan över den varma nykokta potatisen och blanda i sockerärtor/spenat. Eller varför inte annat? Fetaost och tomat...möjligheterna är oanade! Varm potatissallad är ett riktigt supertillbehör.
Och så fick jag en god nyhet! Blomman på bilden är en lök som på något sätt hamnat på mitt källartak! Tack fåglarna kanske. Jättesnygg och jag hoppas den har den goda smaken att sprida sig!
måndag 18 april 2016
torsdag 14 april 2016
Lundell och Kivik Art Center
Ulf Lundell är arg på Kivik Art Center och deras byggnationer. Det stör hans stillhet. Jag har respekt för att han förmodligen blir mera envis när de visar upp, som han upplever det, konstsnobbiga sidor.
Jag är en glad konstälskare på det amatörmässiga planet. Jag vet inte särskilt mycket om konst mera än att jag njuter av att se på konst. Sist när vi var nere på Österlen så ville jag besöka Kivik Art Center. Min vana trogen så googlade jag innan och gjorde resrutt. När jag kom till KAC så blev det värre. Mitt intryck är att de mest är ute efter mina stålar i form av en donation. Köp en sten, typ. När jag skulle leta öppettider så finns det inga på hela hemsidan! Hitta hit, ring hit och öppet - nope. Inga öppettider. Så vi släppte det. Känns inte som om de vill ha besökare faktiskt.
Om man inte välkomnar besökare bättre än så behöver inte Lundell oroa sig för att stillheten ska störas i allt för stor utsträckning.
Jag är en glad konstälskare på det amatörmässiga planet. Jag vet inte särskilt mycket om konst mera än att jag njuter av att se på konst. Sist när vi var nere på Österlen så ville jag besöka Kivik Art Center. Min vana trogen så googlade jag innan och gjorde resrutt. När jag kom till KAC så blev det värre. Mitt intryck är att de mest är ute efter mina stålar i form av en donation. Köp en sten, typ. När jag skulle leta öppettider så finns det inga på hela hemsidan! Hitta hit, ring hit och öppet - nope. Inga öppettider. Så vi släppte det. Känns inte som om de vill ha besökare faktiskt.
Om man inte välkomnar besökare bättre än så behöver inte Lundell oroa sig för att stillheten ska störas i allt för stor utsträckning.
onsdag 13 april 2016
Min favorit
tisdag 5 april 2016
Nu börjar det...
Igår körde jag första vändan till Granngården efter jord. Tre säckar U-jord, en säck hönsgödsel och så en femkilossäck snigeldöd. Äntligen någon som insett att enkilosförpackningarna är dyra och inte särskilt miljövänliga. Toppen!
Att vara trädgårdsvän innebär att man inte behöver lösa dyra gymkort. Ja, det är förstås inte helt gratis med säckar från butiken heller men allt krattande, bärande, grävande och fixande är gratis. Alla steg som stegräknaren tickar fram när man springer mellan boden och växthuset med plantor. Alla pelargoner som ska nedför trappan och ut för omplantering. Alla möbler som ska ut, alla dynor och allt annat som ska till för att få till en fin miljö ute när livets viktigaste årstid kommer. Ja, det ger motion detta.
Redan nu har jag sått rädisor, både korta och långa, spenat, morötter och sallad i min upphöjda bädd under fiberduk. Som ett girigt extraexperiment satte jag sallad och spenat i lådor i växthuset för att se hur tidigt jag kan bli egenförsörjd med godsaker.
Att vara trädgårdsvän innebär att man inte behöver lösa dyra gymkort. Ja, det är förstås inte helt gratis med säckar från butiken heller men allt krattande, bärande, grävande och fixande är gratis. Alla steg som stegräknaren tickar fram när man springer mellan boden och växthuset med plantor. Alla pelargoner som ska nedför trappan och ut för omplantering. Alla möbler som ska ut, alla dynor och allt annat som ska till för att få till en fin miljö ute när livets viktigaste årstid kommer. Ja, det ger motion detta.
Redan nu har jag sått rädisor, både korta och långa, spenat, morötter och sallad i min upphöjda bädd under fiberduk. Som ett girigt extraexperiment satte jag sallad och spenat i lådor i växthuset för att se hur tidigt jag kan bli egenförsörjd med godsaker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)