Vit misopasta är som ett trolleritrick

 Har ni provat vit misopasta i maten? Om inte, gör det genast! Men se till att ni får fatt i rätt sort.

Just denna misopastan räcker väldigt länge. Och den håller sig länge i kylen efter att den öppnats. 

Hur använder man den då? Ja men tänk er att ni saknar lite sting i något, lite djup i smakerna. I med en klick vit miso och problemet är löst!

Jag använde den senast i en pastasås. Stekte gul lök och vitlök i olja. Tillsatte en burk tonfisk av god kvalité. Tillsatte en burk körsbärstomater av god kvalité samt en hyfsad skvätt vispgrädde. Svartpeppar och oregano kryddade jag med. Och en tesked miso. Nominom! 

Använd den i såser och grytor. Använd den i majonäs. 

Jag mosade samman miso, smör och lite honung som jag smorde in klyftad spetskål med och bakade i ugnen. På slutet hade jag på hackade och rostade hasselnötter från Toscana...sa jag att det var gott? :-)
Man öser kålen några gånger under bakningen också.

Kylskåpsrensning

 När jag inte alls vet vad jag ska äta så blir det ofta en tallrik pasta. Så även i tisdags. 

Jag visste att jag hade kronärtskockshjärtan över från en öppnad burk i helgen. Det är en bra början! Sedan hittade jag en halv gul brandywine-tomat i kylen. Och en burk med några få rackarns goda svarta semitorkade oliver i. 

Jag började med att steka vitlök i olivolja. I med tomater, oliver och kronärtskocka. Låt allt puttra samman. Krydda med salt, en gnutta socker och så nymald svartpeppar. När pastan (köp bra pasta) är kokt så rör man ner den i såsen. Om det inte är så mycket vätska så fyller man bara på med lite pastavatten. 

Upp med allt på tallriken och toppa med parmesan!

Det tog kanske åtta minuter att fixa en deluxe-tallrik. Mmmm....

Det kom en flytt emellan

 Det tar sin tid att flytta när man bott på samma plats i 29 år. Stora ytor, mycket samlat. 

För mig var det ändå dags att säga adjö till trädgården och gå in i ett nytt kapitel i livet. Livet i en lägenhet med jättestor takterrass. Där finns möjligheterna till att göra just så mycket eller så lite som man önskar. Under sommaren har vi haft zuccini, blommor förstås, tomater, jordgubbar och massor av kryddörter. Och jag njuter av att pyssla med mina krukor och se till att det är fint. Ofta fick det roliga stryka på foten för alla måsten tidigare. Nu har jag bara det roligaste kvar hela tiden. 

Maten vi äter kommer från lokala gårdsbutiker så här års. Korka Kvarn, Sjundekvill och rekoringen. Det finns så mycket bra mat nära. 

Planer för terrass 2025 börjar ta form i huvudet. Och jag funderar febrilt på hur jag ska övervintra olivträdet. 

Det senaste vi åt med egenskördat inslag var en pinsa bakad på min surdegsbas. Toppade med lite tjock naturell youghurt, skivad mogen brieost och timjan. Bakade i ugnen hett och hastigt. På med mina skivade rosa brandywine-tomater, salt och svartpeppar. Mycket gott i all enkelhet. 

En riktig soppa

 Igår fixade jag en riktigt snabb och inte minst god, lunch. Jag hade kycklingrester. Filé kokt i buljong, vin och kryddor. Vad göra?

Jag fräste chilli, vitlök och stjälkselleri. I med en burk väldigt bra krossade tomater och en burk vatten. Två buljongtärningar (grönsak) och en sked ljus misopasta. Den sistnämnda kan man säkert utesluta men den ger must och kropp till det mesta. (Låt ingen lura på er den mörka misopastan för den är verkligen inte lika god som den ljusa...)

Sedan råkade jag ha någon deciliter kokt rågris som fick gå i. Jag tog en tetra smöriga stora vita bönor och hällde i och så hackade jag ner kycklingfilén. Salt och svartpeppar och så var det klart. När vi åt så rev vi över parmesanost. Det var verkligen pricken över i. Mat för minusgrader och väldigt snällt mot plånboken.

Vinterpyssel

 I köket ligger den sista zuccinin. För någon vecka sedan fick den sällskap av de sista gröna tomaterna från växthuset. Snart kommer de mogna. Tomater kostar i min butik 60 kronor kilot. De där bleka och vattniga tomaterna. Jag är så glad för alla mina frusna tomater nu. 

I år har vi haft stor glädje av stjälkselleri! Uj så gott. I gryta, wok, pasta. För ett par veckor sedan var jag ute och skar av alla plantorna. Sedan hackade jag ner allt och la i frysen. Jag luktade selleri om händerna länge men det är ju ingen oäven doft. Om jag har lite tur så kommer vintern vara snäll och då kommer sellerin växa upp på nytt. Hur eller hur så ska jag odla stjälkselleri igen. Fantastisk smaksättare.

I ett skyddat läge så har jag bäddat ner en rosmarinbuske. Vi köpte en fantastisk planta som växte på sig duktigt i somras. Den fick vedartade tjocka stammar och den blommade! Jag har skördat av och torkat så mycket rosmarin att jag kan använda den som present om det behövs. Jag håller tummarna för att den ska klara vår småländska vinter så vi kan njuta av den nästa år igen!

Förra julen köpte jag en vit julstjärna som höll sig fin länge. Faktum är att den klarade sig fram till sommaren! Då planterade jag ut den på friland. Där växte den på sig och trivdes. I höstas så kände jag nog ändå att den förtjänade att grävas upp och få flytta in igen till och med. Först såg den dyster ut och bladen föll. Jag flyttade den till en varmare plats i huset och nu så börjar den rätta till sig. Inte nog med att den slutat fälla bladen, det ser ut som om topparna är på väg att gå över i vitt igen! Jag trodde inte ens det var möjligt. Kanske blir den en julblomma igen, vem vet.

Årets tomat

 Jag älskar tomater! Och vem gör inte det?

Tomatåret har varit segt som en gammal kola. Först såg allt fint ut och sen i juli så bromsade allt in och tvärdog i utveckling. Inte ens växthuset var sig likt. I början av augusti kunde vi börja skörda. 

Mina favoriter har hittills i livet varit gul Brandywine. Drottningen liksom! Saftig, smakrik och lagom söt. I år skaffade jag en rosa variant, god den med!

Men årets tomat är en prins! Nämligen Black prince....ojojoj så god. Det kommer få en särställning i mitt växthus 2024.

Något av det godaste jag ätit i sommar är en grekisk sallad med egen gurka, oregano, rödlök, oliver och så Black prince. Toppat med god fetaost och olivolja som jag själv åtminstone burit hem från Kreta i våras :-)

Hur eller hur så har jag fyllt frysen med semitorkade tomater så vi kan njuta även i vinter. För på vintern köper jag inte en enda tomat. Det är liksom inte värt det när man vet hur tomater ska smaka på riktigt. 

Jordgubbstid

 Jordgubbstider. Det är tider det :-)

Nu ska ni vara lite öppna för en udda kombination. Igår envisades maken med att vi skulle äta jordgubbarna med basilika, vaniljglass och olivolja. Japp, ni läste rätt. Med viss skepsis muttrade jag något om att fetaost hade varit bättre än vaniljglass men... Jag skivade gubbarna, strimlade över basilika och toppade med en rejäl sked glass. Och så ringlade jag över den bästa olivolja som huset bjuder. Faktum är att det var grymt gott! Glassen med olivolja var för sig en upplevelse. Mums!

Ikväll så kommer jag ändå gå lite mer på det traditionella. Hittade fillodegstartelettskal i butiken som jag tänker grunda med lite hårdvispad vaniljgrädde, skivade jordgubbar och så toppa med urskrapad passionsfrukt. 

Man måste variera kosten!

Köp på gårdar och gårdsbutiker

 Det var länge sedan jag köpte något annat kött än kyckling i en vanlig butik. Har man en gång smakat och vant sig vid kött från glada djur så blir det inte samma att köpa vacuumförpackat på Coop längre. Jag har turen att bo nära både glada grisar, glada kossor, glada får/lamm och glada kronhjortar. Det är inte dyrare för vi har lärt oss att minska på köttet. Hellre bra kött än mycket kött. Det går alldeles utmärkt att göra så om man kan laga mat. 

Just nu har jag packat in all grönkål som jag behöver ha i frysen det kommande året. Jag hann precis innan kålmalen kom, några få larver hade redan börjat dyka upp. Blomkålen utvecklas fint och är just nu i storlek som golfbollar. Svartkålen ska skördas strax. 

I växthuset är gurkorna snart klara. Som vi längtar! Tomatplantorna dignar av omogna frukter och jag bakade ett bröd fyllt med ramslökspesto för ett tag sedan som ska få vara huvudingrediensen i den första panzanellan. Ni som inte lagat den itailenska tomat- och brödsalladen måste göra det pronto! Jag väntade i nästan 45 år på detta och nu kan jag inte laga den nog ofta när jag har egna tomater. Men se för guds skull till att köpa en riktigt bra olivolja!

Nyzeeländsk spenat kommer jag få äta i överflöd. Utan att ens ha lagt en enda sekund på att odla den. Har man den en gång så återkommer den av sig själv. Det gäller bara att inte rensa för flitigt under våren. Trevlig och god grönsak som smakar som spenat men egentligen är den inte spenat. Förra sommaren skördade och förvällde jag flitigt och har haft spenat i frysen hela vintern faktiskt. Torktålig och storväxt!

Annars är ju torkan verkligen inte kul. Men med två egna brunnar på tomten och stora tak som samlar vatten så går det bra. Igår kom åtta viktiga millimetrar. 

Provar tomater på friland i år. Det ska bli intressant att jämföra med växthustomaterna!

Grönt är gott!

 Spenaten i växthuset levererar mängder. Gratis, grönt och späckat med nyttigheter. Visst går det fort med annat också men den där första spenaten, den är underbar. Spenaten har sällskap av grönkål, svartkål och blomkål. Med lite tur så hinner jag skörda vinterförrådet innan kålmalen vill ha sitt. 

I övrigt så finns det fransk dragon, gräslök och ramslök som kan sätta krydda på livet. 

I rabarberhörnet råder full aktivitet och snart kan man koka rabbarbersoppa, kyla den och toppa med lättvispad grädde och mandelbiskvier. Mmmmm...

Häromdagen rensade jag bort den första späda kirskålen. Den tog jag in, sköljde och la i mixern. Tillsatte parmesan, lite solrosfrön, honung, salt, svartpeppar och rapsolja. Körde till en riktigt torr pesto. Sedan tog jag fram min surdeg och drog ut till en platta. Spred ut peston där och rullade ihop allt. Sedan klippte jag lite på toppen av limpan så peston kom fram innan jag skjutsade in i ugnen. Jösses vad gott. Nu kunde vi ju inte äta allt samma dag men jag tänker att just detta brödet blir fantastiskt att ta fram och ugnsrosta med olivolja till krutonger eller till en panzanella när mina tomater är mogna. Det längtar jag efter!

När någon annan får göra jobbet

 Jag är personligen inte mycket för att låta andra göra mitt jobb. Om vi inte talar om en kyl, en frys, en ugn eller så. 

Härom dagen köpte jag en tjock härlig bit laxfilé. Den pimpades med dillstjälkar, vitpeppar och lika delar salt och socker. Imorgon blir det festlig söndagsmiddag med halstrad gravlax! Kylen har gjort jobbet när jag varit på konferens med mina arbetskamrater ett par dagar. Fantastiskt lättjobbat :-)

Med lite tur och sol så ligger hemodlad spenat bara ett par tre dagar bort. I januari passade jag på att så i ett tråg i mitt kallväxthus. Pinfärska gratisgrönsaker med minimal arbetsinsats. 

Nu är vi i en tid mellan den tyngre vintermaten och den lite lättare vårmaten. Jag upplever det som en fröjd att äta i säsong. Nu längtar jag efter sparris och jag kommer få förmånen att frossa lite av den inom ett par dagar när vi reser söderut. Den vita sparrisen är alldeles speciellt god. Jag tror det har att göra med att den inte finns jämt. Vi får längta lite och det kryddar...

Jag tycker verkligen vi ska ta till vara på mat och äta i nuet!

Livet och en hjort

 På väg till jobbet idag möter jag en man som talar i telefon.

"Det hade jag inte riktigt tänkt mig", säger han under de få sekunder som vi passerar varandra. Jag ler lite för mig själv och begrundar det han just sa. Är det inte egentligen så som livet är? 

Och för all del. Även om det inte alltid riktigt blir som man tänkt sig så blir det i allmänhet ganska bra om man är öppen för att tänka om. Att ta emot det som dyker upp i stället för det som man tänkt sig. 

Jag hoppas det blir bra för mannen jag mötte.

I helgen pusslade jag in en halv kronhjort i frysen. Det krävde både påhittighet, pusslande och att vissa saker, frysta rester, i frysen fick komma upp och bli luncher och middagar till denna veckan. Ett kärt besvär med andra ord. 

Maken stekte gudomliga hjortfärsbiffar, jag gjorde rårörda lingon av en slatt fjolårsbär och så hittade vi en bytta buljong som blev godaste gräddsåsen. Rensa är för det mesta en kulinarisk upplevelse.