Utan jobbskatteavdrag - ingen jobbpolitik

Det bidde inget jobbskatteavdrag och det bidde ingen skattesänkning för våra pensionärer.

Jobbskatteavdragen är den viktigaste delen i alliansens jobbpolitik. Det är ett moderat mantra som upprepats till leda. Därav deras snarstuckenhet inför det faktum att majoriteten i riksdagens kammare inte tyckte detsamma...

Så. Om det nu inte blir något jobbskatteavdrag, av vad består moderat, förlåt, alliansregeringens jobbpolitik?

Det är naturligtvis lätt att tro att det är en moderatregering eftersom det var en moderatpresskonferens om slopandet av jobbskatteavdraget. Å andra sidan kanske moderaterna läste opinionssiffrorna från i går och kände sig som det enda partiet...



Hur eller hur så fick de andra inte vara med, inte Maud, inte Göran och inte Jan. Så var det med det.

Flera som skriver om detta är Martin Moberg och Sebastian Stenholm och Alliansfritt och Jämlikhetsanden och Lars Bäck och Krassman och Jinge på en blogg nära dig.

Hittepå-papper i ny variant

Jag gör en ny vända på det ekonomiska spåret idag. Ordet som fastnade i huvudet i morse var euro-obligationer.
Euro-obligationen finns tydligen bara på idéstadiet ännu och frågan är om det inte borde få stanna där. Vi talar nämligen om ett hittepå-papper som ska kunna handlas med för att hålla marknaden/ekonomin i Europa med näsan över vattenytan.

Detta känns heller inte särskilt tryggt (ur samma artikel som ovan):

"Det betyder att ECB nu har stödköpt tvivelaktiga statspapper för sammanlagt 96 miljarder euro, 928 miljarder kronor. Det är egentligen helt i strid med ECB:s roll som väktare, men centralbanken har sett sig tvungen att agera."

Vi snackar inte om kaffepengar här.

Stödköp, hittepå-papper och mera kris....

Moderat-trion som i dagens DN skriver på debattplats om hur de ska reglera och styra finanssektorn kanske vill väl. Eller möjligen rädda skinnet, alternativt bättra på sin image.
Jag är ändå övertygad om att de innerst inne förstår att det marknadsmonster som sluppit löst i världen via globaliseringen inte kommer att stanna till vid Sveriges gräns och låta oss gå fria från allt elände.

Nej, jag är inte ekonom. Men jag förbehåller mig rätten att se hittepå-papper som något oerhört riskabelt. Det går bara att hävda att kejsarens nya kläder är underbara tills dess att någon säger att kejsaren helt enkelt är naken.

Låt mig säga så här; Reinfeldt&Borg fick en bra ursäkt för att slippa dra ned brallorna i riksdagens kammare... Nu kunde de på ett ganska pompöst sätt hävda att de slopar sitt femte jobbskatteavdrag i ansvarsfullhetens namn.

Mera hos Lars Bäck och Peter Högberg på en blogg nära dig.

Hållbar ekonomisk utveckling - nödvändigt!

Sommaren 2011 går till historien som en sommar då vi pratade lika mycket ekonomi som väder. Förfasade oss över dem båda, ska sägas.

Jag läser med förtjusning DN:s ekonomidel på morgonen. Konstigt nog. Där finns ofta nyheter som tilltalar mig, om privatekonomi och om företagsnyheter, sånt som påverkar jobben och livet. När vi började prenumerera hade jag nog gissat på att kulturdelen skulle bli min favvo...

De senaste dagarnas börsoro har fått tankarna att gå på högvarv. Jag har berört ämnet förut men det tål att tas upp igen. Ekonomisk hållbar utveckling är ett begrepp som vi säkert tänker helt olika kring beroende på ideologisk grund och tillhörighet.

Jag tänker på boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Picket. Huvudtesen är att ALLA, även de rika, tjänar på ett samhälle där alla har det bra både socialt och ekonomiskt.

Det kan nog vara bra att fundera på det, i synnerhet med Susanna Alakoskis gästkolumn i bakhuvudet.

Hur länge står människor ut med hopplöshet?

Det är farligt att sakna hopp och längtan. Om ditt enda hopp står till att  skrika på hjälp med ett basebollträ så är det inte en lösning att kasta ut människor från deras hem och dra in det sociala understöd de har. Det var vad David Cameron hotade med häromdagen.

Sköt er eller bli bostads- och inkomstlösa. Problemet är naturligtvis att hotet inte har önskad effekt. Det är säkert likvärdigt med att hälla bensin på en redan öppen eld. David Cameron kunde lika gärna ge dem ett basebollträ till.

För den hopplöse är mera hopplöshet inget hot, det är ett sedan länge känt faktum.

När hotet kommer från en man som går i välskräddade kostymer och blanka skor så minskar inte heller det ilskan.

Den som känner stoltheten över sig själv och sin framtid behöver inget basebollträ. Det kan handla om enkla saker som arbete, eget hem, trädgård, friheten att ha en hobby eller friheten i att känna kärlek. Ha möjlighet att föda barn och låta dem växa upp. Ge dem hopp och visa att det går att drömma.

Jag tror nämligen att baksidan av det samhället vi lever i nu är ekonomisk. Du ska ha driv, vara lyckad och du ska framför allt tjäna snuskigt mycket pengar. (Visst sa Tjorven att hon skulle gifta sig med en rörmokare när hon blev stor för "att de tjänar så snuskigt bra med pengar"?)

Skämt å sido...bilden av lycka synonym med rikedom. Vi har en regering som sätter jobbskatteavdragen före att säkerställa gemensam välfärd till alla. Buskapet är tydligt - jobba och bli belönad, är du sjuk eller arbetslös ska du stå med mössan i hand.

Jobba, tjäna pengar och konsumera.
Då får vi tillväxt och då blir alla glada och nöjda....

Låt oss stanna vid ordet tillväxt en stund. Tillväxt handlar om att vi ska konsumera mera under en viss period mot vad vi gjorde förra året samma tid. Fröjden från mersäljande handelsföretag ger rubriker. Julhandeln som varje år slår rekord. Den gemytlige Ullareds-Boris får bjuda personalen på ännu en rekordtårta....

Hur länge kan vi konsumera mera och mera samtidigt som vi behöver ta hand om vår jord? Naturresurser är inte oändliga och vi vet att vi redan nu har problem med att rädda miljön.

Dagens unga får redan i skolan lära sig oehört mycket om hur de ska leva på ett hållbart sätt. Samtidigt pumpas de fulla med budskap om att de måste ha senaste tekniken, prylarna, kläderna och de måste vara kända från tv om de överhuvudtaget ska räknas.

Vi måste börja ändra syn på tillväxt och hållbar utveckling. Jag älskar verkligen initiativ som klädbibliotek, prylbytardagar, loppisar och den trend av att återanvända prylar som bland andra Ernst Kirschsteiger varit med om att skapa. Men för att återanvända så krävs det att grundkvalitén är god. I helgen köpte familjen ett skåp med 100 år på nacken. Förvisso repigt och kärleksfullt använt. Men i gott skick. Det skåpet kommer att leva vidare i minst 100 år till! Det är hållbart....

Så. Tillväxten som bygger på att vi bara konsumerar mer och mer går inte i hop med miljötänk och hållbar utveckling. Företagen kan inte växa vidare om vi samtidigt ska rädda jorden från utarmning.

Den utmaningen kommer dagens unga att ta med in i framtiden. Smarta unga som inte vill förstöra miljön köper inte företagens konsumtionsmantra.

Vilket i alla fall osökt för mig tillbaka till boken Jämlikhetsanden....om nu alla har det bra, så pass bra att ilskan inte växer inombords. Så bra att drömmar finns inom räckhåll och girigheten inte tillåts roffa mera än vad som är rimligt. Om vi har det bra och lever i ett tryggt samhälle där det finns omtanke i stället för tillväxtkrav så tror jag att behovet av basebollträn minskar.

Ekonomisk utveckling så som den ser ut just nu kommer inte att hålla på sikt.

Några länkar till rubriker som är tänkvärda ur dagens mediaflod:

DN1, DN2, DN3, SvD, E24, GP....

Mera hos Sebastian Stenholm och Lars Bäck på en blogg när dig.

Makabert när studenter behöver bostad

Just nu pågår ett febrilt sökande efter bostad för många av landets blivande studenter. Enligt Svd skulle det behövas 8000 lägenheter bara i Stockholm. Det har byggts 63 stycken....hm.

Alliansregeringens förslag om flera inneboende hos andra har inte visat sig vara en lösning. Minst sagt.

Studentbostadsbristen lockar fram andra kreativa satsningar. Vad sägs om Riksmäklarens finfina tävla och vinn-erbjudande?

"Gratis, lyxigt studentboende i två terminer"



Initiativet öppnar tanken för andra liknade initiativ på privata lösningar för samhällsproblem. Vad sägs om:

"Tävla och vinn sjukersättning i ett halvår."
"Höftledsbytardax? Tävla om en ny höftled - välj själv vänster eller höger!"
"Nya jobbet kan bli ditt! Tävla om högavlönade tjänster!"
"Vinn ett lyxigt bygglov för en sjönära tomt!"

Ni kan säker komma på flera.

I dag skriver Martin Moberg och Röda Berget om bostadsbrist för unga studenter på en blogg nära dig.

Missa heller inte Alliansfritt Sverige som lanserar sajten som har svar på ALLA frågor, mera i AB debatt.

Det finns goa grejer som underlättar livet

Längtar till i morgon. Då ska jag göra en skål med fusk-glass. Jag njuter alltid av att hitta recept som framstår som otroligt komplicerade och lyxiga när de i själva verket är superenkla.

Receptet kommer ur DN och jag försökte hitta en länk men det gick inte!

Enkelheten var så stor att jag lärde mig receptet utantill blixtsnabbt.

Ta tre digestivekex och krossa till smulor. Ta två rejäla skedar, ungefär som två mindre ägg kanske, jordnötssmör. Ta en deciliter florsocker. Tvätta händerna och mosa samman detta med fingrarna.

Sedan kommer vi till det fina i kråksången.

Ta fram en paket god vaniljglass (förslagsvis SIA som inte kör hit sin glass från något land långtbortistan) och ta fram en bytta som rymmer både glassen och jordnötssmulorna. Strössla lite i botten, på med glass, mera strössel och så på med mera glass. Ni fattar. Som en glasslasagne... När det är slut på glass och strössel så ta och tryck lite på härligheten så det går ihop. Sedan kan ni dra på locket, ställa in i frysen och invänta gästerna.

Efterrätten är klar och om de inte, gästerna alltså, lider av nötallergi så kommer de att hänfört tillbedja dig....

Skål på er!

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt skålar med varandra på bilden som toppar Sebastian Stenholms inlägg i dag.

De som drabbats av alliansregeringens sjukförsäkringssystem får väl ta ett glas vatten.

Anders, Fredrik och alla vi andra som har jobb och är friska, vi har ju fått gott om ölpengar...

Sebastian har ägnat en hel del möda åt att länka oss vidare till alla de som blev utan. Jag bugar för den insatsen.

Skuldbördans orimliga funktion

Läser högaktuelle Jonas Sjöstedts blogg i dag. Jag fastnar för en mening där:

"Idag är finanskrisens gyllene regel att vinsterna är privata men förlusterna görs offentliga det är orimligt."

Så är det. Så länge det går riktigt bra att spekulera så kan några få roffa. När det går åt pipan får hela folket, främst de som är beroende av en väl fungerande offentlig sektor, betala kalaset.

Mera intressant i samma ämne hittar ni på Svd i dag.

Tryggare kan ingen vara

Förresten. Detta känns väl tryggt!

Not.

Ingen teatime för mig

Vad har den amerikanska tea party-rörelsen åstadkommit förutom kaos och elände? En hel del kanske som jag missat...
Jag får helt enkelt ägna några rader åt det jag INTE missat. Nämligen rörelsens hårdnackade nej-sägarprofil. Nej till skattehöjningar för välbeställda verkar vara deras främsta mål. Tack vare att de lyckades sätta käppar i Obamas hjul så skakar världsekonomin.

En rörelse som lockar med en ofarlig kopp te är inte vare sig tandlös eller harmlös.

Några som idag granskar de teblaskande amerikanerna är Röda berget och Martin Moberg och Johan Westerholm och Peter Högberg på en blogg nära dig.

Ekonomin som kraschar obönhörligt

Det blir stora svarta rubriker. Krasch av ekonomisk karaktär har tendensen att drabba många och alldeles särskilt de som har det sämst. Andra mera välbeställda har hunnit gno undan, flytta sina pensionsfonder och sålt av de värsta aktierna. Vi andra ser på och hoppas på det bästa.

Det kan vara på sin plats att påpeka att börsen är ett företag och att markanden är ett gytter av människor som agerar på olika sätt. Panikköper eller paniksäljer.

Och det är papper de säljer. Till ett uppskattat värde. Ett värde de enats om är rätt just för stunden.

Som om jag skulle bestämma mig för att sälja mitt hus och att det är till salu för 10 miljoner. (Inte så troligt just nu men ändå, rent hypotetiskt då!)

Då kommer det en snubbe som säger "jomenvisst det är ett schysst pris, vassego".

Och då är ju mitt hus värt 10 miljoner.

Där kan man säga att jag gjorde en bra affär kanske.

Sedan går det en tid och då vill min köpare sälja i sin tur. Då kommer det tre familjer som tycker att huset är värt cirka en mille. De kanske är realister eller så, vad vet jag. Min köpare får sälja med en rungande förlust och bostadsbubblan var helt enkelt ett faktum.

En bostadsmarknad i miniatyr.

Aktiemarknaden är likartad. En massa folk som slår fast, enas, om vad olika papper ska vara värda. Det är bara mycket större och betydligt mera riskabelt, skulle jag vilja säga. Vi får exempel efter exempel på att det inte är så lyckat att låna till löpande utgifter men ändå....eller att investera i papper som riskerar bli värdelösa dagen därpå.

Ni får ursäkta mig, men snurren av ekonomiska trix hit och dit kommer inte att sluta väl. Jag kan inte låna pengar helt utan säkerhet (om jag har något vett) och det kan heller inte ett land göra.

Så länge det inte finns någon form av hejd för att suga ut ohemula summor pengar ur än det ena och än det andra så kommer människor att bli lidande.

Var finns vett, sans och sunt förnuft när hela länder riskerar gå i konkurs?

Mera hos Ylva Johansson och Annarkia på en blogg nära dig.

Det goda livet utan kök

Vi firade fyraveckorsjubileum utan kök i onsdags. Man bör ha humor om man ska renovera.

Fantasin när det gäller måltider tryter inte ännu och idag har jag nära nog överträffat mig själv. En sommarsallad som smakar betydligt godare än man kan tro!

Ni behöver:
Räkor med skal
En bit varmrökt lax
rädisor
Galiamelon
Potatis
Späd squash
Persilja

Pilla räkorna, dra sönder laxen med fingrarna, tärna melonen, snitta rädisorna och blanda ned i en form. Koka potatisen mjuk, klicka över rejält med smör som får smälta ned bland potatisarna och lägg skuren squash över den varma potatisen. Låt detta stå en kvart så potatisen inte är skållhet. Blanda allt och dra i rejält med persilja. Vi åt med en sås gjord på majonäs, turkisk yoghurt, riven parmesan, salt och svartpeppar. Och ett saftigt bröd till. Hade det inte varit regntunga skyar och söndag hade det förmodligen varit syndigt gott med bubbel till detta! Nästa gång...

Bortsett från att denna ljumma sallad var god så var den förgjordat snygg också!

Nej, jag kommer inte att blogga jättemycket under min ledighet....så är det. Bara då och då när recepten faller på... I övrigt ska jag ägna mera tid åt att bekämpa mördarsniglar, myror och ogräs. Samt att nöta på min nya solstol.

Gör det du med!