I går blev jag brutalt påmind om att saker sker fort. Utveckling går undan vare sig Jan Björklund vill eller inte.
I min telefon kan man ha biljetter. När konduktören ville se mera av min biljett försökte hon fösa fram resten med en elegant rörelse över skärmen. Hon försökte med detta ända tills jag vänligt upplyste henne om att det är "en äldre modell med knappar på". Då löste det sig.
I dag påpekade jag ketchupeffekten för en ung kollega. Fast efteråt kom jag att tänka på att hon kanske inte ens känner till otyget med glasflaskorna...finns de fortfarande tro? Jag köper i alla fall hur eller hur de mera kramvänliga...
Minns ni bilderna på ett "vanligt" kassettband och en blyertspenna? Och humorn i att många unga människor idag inte har den blekaste aning om kopplingen mellan de båda.
Well, Jan Björklund, hang in there....kräv för tusan att blyertspennan icke får gå ur tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar