Österlen

Ännu en gång har jag åkt till Österlen - och hem igen. Kan vara så att det nog är det sistnämnda som är bedriften. Jag vill inte lämna Österlen alls.

Kan ni fatta storheten i att få stå på Ales stenar tillsammans med sonen. Bara vi där. Ingen annan. Magiskt.

Österlen handlar i så otroligt stor utsträckning om himmel, hav och land som möts.

Om människor som är givmilda och vänliga som Staffan på Rapsbollen, vårt första B&B. Han tog direkt fram karta och penna för att visa oss sina guldkorn. Eller Karin på Blåsingsborgs gårdshotell som älskar gäster, inte bara oss utan alla! Där får man en upplevelse utöver det vanliga både när det gäller de fina rummen, servicen och maten.

Nu får jag vänta på våren och nästa besök!