Min operationsmåndag part II

Fortfarande på uppvaket.

Sover. Vaknar och mår tusan så illa. Säger till syster i grön rock som blixtsnabbt kallar på kollega i vit rock. Hon har fickorna fulla med grejer. Tar fram spruta som hon drar i min kanyl i handen. Grön syster tar fram syrgas i fall att. Ber mig andas.

Då är det som om kroppens alla kranar öppnar sig. Bokstavligen. Jag kallsvettas så det bara strilar. Och sedan går det över och illamåendet känns lika avlägset som våren... Fantastiskt.

Sov en stund till.

Klockan tio i fem kör de mig tillbaka till avdelningen. Och i dag när jag talade med doktorn så log han lite när jag berättade. En sjusovare. Själva operationen tog fyra timmar så det innebär att jag måste ha befunnit mig på uppvaket kanske fem timmar. Mot det normala två. Så nog sov jag alltid. Tyvärr på rygg också och det brukar betyda att jag snarkar.

Väl hemma på rummet igen så ville jag ha mat. Då fick jag vatten. Ett framsteg i alla fall. De berättade att om jag inte väntade med att äta så fanns det stor risk att jag inte fick behålla maten. Och den risken ville jag inte ta! Hade inte ätit en bit sedan söndag 16.00.

Passade på att sova lite!

Tills syster kom och väckte mig med en matbricka.

Det var den allra godaste gröna ärtsoppa jag ätit i hela mitt liv. Himmelriket i en plastburk.

Till efterrätt fick jag både fruktsoppa och len vaniljglass. Himmelrike II i plastburk.

Sedan trodde jag att jag skulle få sova en stund. Valde att dra på tv:n för att titta på nyheterna. Då uppstod ett oväntat problem. Runt huvudet har jag ett bandage som säkert är bra men inte så snyggt. Lägg till det bandaget en fläskläpp a la grande efter att ha varit inturberad (Heter det så?) så förstår ni att bara min närmsta familj skulle tycka att jag är vacker... Att få på mina glasögon för att kunna läsa texten på tv var alltså inte aktuellt. Jag provade lite och fick till slut på glasögonen lätt uttänjda och lite snett. Herregud. Men jag fick se nyheterna!

Sedan ville jag sova.

Men då var det dags för medicin, spruta i magen mot blodpropp och en elefantdos cortison. Det sistnämnda gör att man svullnar upp till en rundare människa. (Glöm inte fläskläppen och piratbandaget.)

Sedan ville jag sova.

Mitt i natten kom det en syster och gav mig något i droppslangen. När jag vaknade var det borta. De har börjat ge medicin när jag sover. Toppen.

Kvart över sex i morse kom en syster och tog febern. Det gör de på alla vid den tiden. Jag vände upp rätt öra och lät henne göra sitt jobb.

Sedan ville jag sova.

Nu har jag klarat av större delen av tisdagen utan att sova. Kanske blir man, som doktorn sa, speedad av cortisonet. Svullen och speedad (glöm INTE fläskläppen och bandaget).

Har fått god lunch, som jag orkade hämta själv. Biff Lindström och en apelsin till efterrätt.

Nu fick jag cortison till eftermiddagsfika! Jag har fått medicin för en livstid här snart. Med jämna mellanrum fyller jag på med Panodil. I morse drog de i två stora rör med någon vätska i kanylen. Och jag har röntgats i huvudet för att de ska se om allt är på plats. Faktum är att det redan kliar lite i såret och det ska väl vara bra. Läker.

Nehej. Nu ska jag gå en sväng. Annars hotar de med ny blodproppspruta!