Jag lider nästan fortfarande av chocken. Första avsnittet av reality (!) serien Ullared blev för mig ett uppvaknande. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att det verkligen finns människor som faktiskt sparar ett helt år för att sedan åka dit och marathonshoppa i två veckor. Och ser ni blicken hos en del i följet? Den lidande vilsna blicken...
Ja, det är spännande med nya erfarenheter och kunskaper.
Förra gången jag besökte Ullared är nog för typ 15 år sedan. Ja, det var långt före utbyggnader och annat så jag vet verkligen inget om hur härligt det är numera.
Mitt sista besök var makens första. Kö in i regn fyra timmar och fyra timmars kassakö ut gjorde att det blev hans sista också.
Jag värjer mig lite och våndas för vi kan inte, KAN INTE, hålla på och konsumera massor av prylar utan mening om vi ska klara av att rädda den här planeten till barn och barnbarn. Hållbar utveckling och ständig tillväxt går inte hand i hand...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar