Vegotisdag

Ikväll ska det bli vegetariskt. Jag lagar det för att det är gott, inte enbart för att det är bra att vi äter mindre kött. Maken tipsade om en rätt han ätit till lunch en dag: smördegsinbakad fetaost med örtigt rödbetsfräs.

Hur svårt kan det vara liksom? Fetaost är ljuvligt och det mesta som är smördegsinbakat är mumsigt (tyvärr). Jag tänker dela en fetaostskiva i två trekanter och ha på honung och färsk rosmarin innan jag virar in i smördeg och penslar med ägg. I söndags kokte jag rödbetor som ska fräsas i smör tillsammans med både spenat (har groteska mängder i trädgården nu) och allsköns hemodlade örter.

Vet ni, det är snabbat också!

Gräsligt blommande

Efter snart 20 år (!) av trädgårdsintresse så finns det saker, fortfarande, som man lär sig den hårda vägen. Mina allra bästa tips till nybörjare är allt som oftast att inte gå på den personliga girigheten i mångfald. Alltså köp hellre fem av en sort än fem olika. Det blir lite duttigt liksom. En här och en där och ingen syns. Dra på och köp minst tre av varje sort eller åtminstone två...

Vill man ha tacksamma växter som ger massor tillbaka så ska man köpa nävor. Stäppsalvia och veronikor är finfina grejer.

Absolut nono är tremastarblomma. Den borde det vara varningstext på! Den formligen vrålsprider sig och är svår att både rycka och gräva upp. En till problemväxt hos mig är fänrikshjärtan. Sprider sig som - just det - ogräs. Undvik!

Det finns några till, revsugan är en, som man ska akta sig för. Prislappen är ofta en ledtråd. Billigt = sprider sig, dyrt = sprider sig inte... Lagen om alltings jävlighet liksom :-)

Välsignat regn

Äntligen lite regn! Låt oss hoppas att det sköljer bort större delen av allt pollen som naturen dränkt oss i den senare tiden. Jag är inte allergisk och lider inte av pollen mera än just att det finns överallt som ett smutsigt täcke. Lite regn gör stor skillnad.

Annars handlar det mycket om njutning nu. Att få skörda egna grönsaker till middagen redan. Jag har sallat, spenat, massor av örter och rädisor. Lyxigt och gott. Från jord till bord på 30 sekunder.

Det ligger också en stor tillfredsställelse i att gå hem från jobbet och känna att jag har fått massor med bra saker i hamn.

Ikväll lagar jag kycklingfilé, svensk. I skrivande stund så vet jag ännu inte vad jag gör med filéerna. Det kan bli något gräddigt robust när regnet faller och vinden viner.

Politiker nu och i framtiden

Jag tänker ägna några rader åt politik, det var inte igår. Jag läste en text som berörde mig nyligen. Johan Hilton skriver om politiker som låter som papegojor och jag tolkar honom som att detta måste få en ände. Den slutsatsen kan vi vara överens om. Det är inte bra att många politiker idag, från vänster till höger, låter slätstrukna. Själv är jag politiskt intresserad men det finns inte på kartan att jag sätter mig och ser en tevedebatt. Det ger absolut inget. En direktsänd tevedebatt där inga svar ges. Ingen visar glöd. Händer det något som avviker så finns det inget utrymme för det heller.

Handen på hjärtat, inte står dessa supermediatränade politiker där och föraktar väljare? Johan Hilton skriver så här:

"Personligen har jag svårt att bestämma mig för vad jag tycker mest illa om – den korkade arrogansen inför väljarna eller att politikerna på fullt allvar tror att de är listiga när de står och vevar retoriska läsefrukter från grundkurs 1A i medieträning."

Sålunda, dumma, arroganta eller listiga? Nja. Själv minns jag vekligen känslan i kroppen när jag stod framför en rullande kamera med en mikrofon i ansiktet. Jag minns till och med känslan när vi mediatränade på en kurs. (Jodå, jag har tränat...) Vid båda tillfällena, skarpt läge och fejk, samma känsla. Ren skräck. Jag minns aldrig efteråt vad jag har sagt, huvudet är som genomblåst.

Jag tror inte att vi människor är så annorlunda egentligen oavsett position. En del går genom rutan och trivs med den mediala rollen. Andra är skräckslagna men ändå duktiga politiker.

Ett stort problem är faktiskt skapat av vår samtid. Allt går snabbt och allt är i realtid. Varje ord måste vägas på guldvåg för orden kommer analyseras av alla ned på molekylnivå. Allt syns och inget kan döljas. Minsta felsteg och så - tjoff så rullar drevet på. Har man sagt en sak fel så grävs det efter flera. Det byggs tidsaxlar av uttalanden och fördömanden från än den ena och än den andra kör på.

Dessa spontana och naturliga politiker som Johan Hilton efterfrågar, ja, de skulle helt enkelt inte överleva särskilt länge.

Jag tycker att det vore önskvärt på alla sätt med klarspråk, personligt engagemang, politiker som visar både styrka och svagheter. Men jag tror att modet sviker de allra flesta i det medialt svåra klimat som finns idag.

Frågan är vad som kom först det snabba och dömande kommunikationssamhället eller den mediatränade politikerkåren.  Lite som frågan om hönan eller ägget...

Det finns ett underbart undantag från regeln tycker jag - Ylva Johansson. Hon är skicklig debattör och hon vågar visa passion för sin övertygelse. Jag tror att hon klarar den balansgången för att hon är så kunnig och för att hon verkligen drivs av genuint politiskt intresse.

Men framtiden oroar mig. Få människor är beredda att ta politiska uppdrag under rådande klimat. Varför ska vi utsätta oss för den offentliga skampåle som numera internet är? Själv får jag ut betydligt mera av att odla i min trädgård, se på fåglarna och laga god mat. På riktigt.

Tur att man inte är räddhågsen

Igår bestämde jag mig för att rensa bort fjolårslöv i ett hörn vid huset där vi byggt en flod av stenar. Löven hade samlasts mellan stenar och under den träbro vi byggt längs med.

Bäst jag låg där och kröp hörde jag ett prassel. Jag har alltid handskar på mig i lägen som detta då vi har ganska respektingivande spindlar som gärna bygger sina bon vid de varma stenarna. Någon spindel såg jag inte. Däremot en padda som blåste upp sig ganska rejält när den fick se mig där bara en meter bort.

Precis när jag pustat ut efter paddan så prasslar det igen. Och plötsligt fattar jag varför paddan var lite stressad över att jag dök upp. Den hade troligen tänkt fly fältet åt mitt håll eftersom det låg en hungrig snok på andra sidan om paddan...

Så där satt vi. Snok, padda och så jag. Snoken hade till och med kommit så långt att den hade munnen öppen. Blixtstilla låg den. Till slut så tog jag min hink och rensade färdigt. När allt var klart så var både snok och padda borta. Huruvida snoken fick sin middag är därmed oklart.

Livet i trädgården är spännande. Lite glad är jag allt att hela dramat utspelade sig under makens rododendronbuskar. Där hans ansvarsområde att rensa ligger. Annars hade det blivit till att skaffa handskar av den tjockare och armbågslånga modellen...

Vilda svin och ystra dopp

Det var våren som kom på riktigt! Valborg och 1 maj brukar ju annars vara kallt, isande kallt. I år får jag hålla persikoträdet till godo att det höll sig från att blomma under april månad. Bra där. Annars är det alltid med hjärtat i halsgropen som jag beskådar det ljuvliga trädet med det icke helt överensstämmande namnet "Frost" under tiden då det svävar mellan fruktliv och fruktdöd innan frostrisken är över. Nu så slog de första blommorna ut igår och jag hoppas vi kan se fram emot saftiga persikor nu! Bin och humlor som kan befrukta trädet finns det i massor! Frost blir det säkert men låt oss hoppas på att den inte blir allt för hård.

Annars är det ljuva tider nu! Man kan om man är ledig grilla två gånger om dagen och man kan frossa i sparris. Vi grillade vildsvin i helgen. Vildsvinskarré till och med. Mört som den finaste oxfilé och minst lika gott. Att äta kött från djur som levt fint i skogen känns alltid bra. Just vildsvin borde flera pröva.

Annars har hårt trädgårdsarbete varvats med heta dopp i nya bubbelbadet. Det finns enkla varianter som man blåser upp och som duger finfint faktiskt. Troligen håller bubbelbadet inte lika länge som ett bubbelbad med skal på men det kostade heller inte många slantar. Att krypa ned i 39 gradigt vatten efter en hård dag i trädgården är ljuvligt. Sedan kan man ligga där och lyssna på fåglar, lösa världsproblem och se solen gå ned.