All you need is love...

Kristdemokraterna är så in i bäng fyrkantiga att jag blir mörkrädd.

Barn behöver trygghet, kärlek och fasta tider. De behöver älskas och respekteras. Självklart behöver de föräldrar. Men inte nödvändigtvis av olika kön.... Ett barn som växer upp i en trygg miljö med massor av kärlek blir en bra och trevlig vuxen människa. Den trygga miljön kan skapas på många, många olika sätt. Den kan finnas hos fosterföräldrar, ensamföräldrar och dubbelföräldrar. Eller annat valfritt.

Ge upp Göran Hägglund, ge upp....

Först in - sist ut, eller möjligen hela havet stormar...

Det är en spännade mediabild i dag. Alliansregeringen tappar förtroende i ny mätning och DN toppar med att 2 av 3 inte får a-kassa. DN har dessutom den dåliga smaken att kritisera regeringen för att ha ställt till det så att regelverket till a-kassan har blivit sämre och att allt flera inte får ut några 80 procent av lönen alls. Summan är 120 000 människor som inte har inkomster värda namnet varav många knackar på kommunernas socialkontor.

Ulf Kristersson får BE OM URSÄKT och som om inte det vore nog så avbröt han sin sportlovssemester...
Lena Melin konstaterar att detta är ett spel för gallerierna. De sjuka och utfattiga som verkligen borde få Kristerssons ursäkt får ingen nämnvärd förändring i nuläget.

Det är förmodligen inte ett sammanträffande men som grädde på moset så debatterar ungalliansare på SvD Brännpunk och kräver att unga inte ska diskrimineras av Las, lagen om anställningsskydd, längre. Sist in, först ut är hopplöst omodernt och diskriminerande för unga. Mothugg gives av Unionen.

Om nu las är roten till allt ont (vi har ju massarbetslöshet bland unga människor) så får vi väl göra ungalliansarna till lags då, eller hur!

Vi kan ju köra varianten "hela havet stormar" när varslen läggs! Smidigt! Hela personalen springer runt stolarna tills bara en är kvar och så kör man på tills det är rätt antal kvar. Så kan chefen stå bredvid och sköta bandaren. Och säga i från om det är någon som blir utan stol som han eller hon vill ha kvar.

Eller så kör vi först in - sist ut så kan de gamla utslitna passa på att skola om sig till ett lättare yrke så att de håller fram till 75!

Altenativet är ju alltid att vi håller fast vid förhandlingar mellan fack och arbetsgivare och att nödvändig kompetens alltid bibehålls när det är viktigt. Redan nu kan arbetsgivaren göra avsteg, undantag, utan att motivera.

Men det verkar ju typ medbestämmandeaktigt och praktiskt. Plus att arbetsgivaren faktiskt inte kan bestämma precis allt själv.

Och det är ju väldigt diskriminerande mot unga människor, verkligen. Bättre då med lite skål och tjosan på jobbet för de unga, eller hur! Hellre en pilsner än trygghet. Tackartackar....

Jag har lite lästips till er! Röda berget skriver mera liksom Parkstugan och Martin Moberg och  Peter Andersson.

I väntans tider

Det är väntans tider. Fast själv väntar jag inte på vare sig kungabarn eller semmeldagen. Bara på vår. Ute är det trots allt hoppfullt när det gäller våren. Solen skiner, fåglarna kvittrar och det droppar från tak och buskage. Ljuset har återvänt så pass att vinterdammet som alltid dyker upp inne stör mig. Och jag ser att fönstertrasan ska rotas fram så fort det går.

I väntan på vår kan man alltid tänka på sommaren. Visst är det njutbart att längta.

Nattis eller inte

I dag ondgör sig Hanne Kjöller i DN över en ensamstående förälder som får kämpa för rätten till nattis till sin son.
Hanne K menar att det är förälderns fria val att arbeta natt och därmed borde samhället inte ställa upp. Nu handlade detta om en mamma som valde nattjobb för att kunna umgås med sitt barn mera. Och där tog den berömda borgerliga valfriheten slut. Valfrihet handlar oroväckande sällan om individen.

Hanne K påstår på fullt allvar att denna mamman skulle välja att jobba dag i stället. För yrket som sjuksköterska finns ju på dagen också.

Hanne, när jag blir akut sjuk på natten så vill jag att det finns personal på plats. Vill inte du det? Eller ska vi söka barnlösa sköterskor till nattpassen?

Lev som du lär!

Det är inte särskilt trovärdigt att propagera för pension vid 75 år när man själv kan luta sig tillbaka vid 50.

Det är heller inte alls trovärdigt när Anders Borg ryter/rasar mot bankernas övervinster för 16:e gången samtidigt som han vägrar använda svenska statens inflytande över SBAB för att pressa räntan nedåt.

Mera hos Peter Johansson och Martin Moberg i frågan.

Utveckling är invecklat

I går blev jag brutalt påmind om att saker sker fort. Utveckling går undan vare sig Jan Björklund vill eller inte.

I min telefon kan man ha biljetter. När konduktören ville se mera av min biljett försökte hon fösa fram resten med en elegant rörelse över skärmen. Hon försökte med detta ända tills jag vänligt upplyste henne om att det är "en äldre modell med knappar på". Då löste det sig.

I dag påpekade jag ketchupeffekten för en ung kollega. Fast efteråt kom jag att tänka på att hon kanske inte ens känner till otyget med glasflaskorna...finns de fortfarande tro? Jag köper i alla fall hur eller hur de mera kramvänliga...

Minns ni bilderna på ett "vanligt" kassettband och en blyertspenna? Och humorn i att många unga människor idag inte har den blekaste aning om kopplingen mellan de båda.

Well, Jan Björklund, hang in there....kräv för tusan att blyertspennan icke får gå ur tiden.